I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. ? En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Syftet med arbetet var att undersöka hur väl högläsning, individuell läsning och boksamtal kunde stimulera elevers läslust. Vi ville även ta reda på pedagogers eget förhållningssätt till litteratur och om de trodde att det påverkade elevers lust att läsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring läsning och påverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i år 2, där sex slumpmässigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog även övriga elever i år 2.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.