Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀnniskor i en svensk storstad pÄverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömÀssigt och hÄllbart liv kan uppnÄs. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hÀmtat exempel frÄn aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sÀtt för storstadsmÀnniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att mÀnniskor som Àgnar sig Ät detta har en lÀngtan efter smÄskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns Àven en önskan om nÀrhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De mÀnniskor som Àgnar sig Ät dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har ocksÄ potential att i framtiden bli en integrerad del av samhÀllets utformning. .

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.