I dagsläget har sociala medier fått en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning på att urskilja vilken roll sociala medier spelar då arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade på samt i vilken utsträckning de lät sig påverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades åtta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman så som generationsskillnader och människosyn samt egen kritisk förmåga.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet.Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Introducerandet av de sociala medierna har påverkat och förändrat sättet hur vi människor kommunicerar på. Det är i dagens samhälle både populärt och vanligt underhålla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den här mediekanalen, därför har användning och närvaro från företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svårigheter att definiera vad det ger i direkt affärsvärde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgängliga för marknadsförare till att mäta marknadsföringseffekter i sociala medier.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Den här uppsatsen behandlar huruvida det går att mäta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag används Return of Investment (ROI) mätningar för att mäta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen är således att klargöra för de begrepp och mätmetoder som används, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frågeställningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har även gjorts egna observationer genom mätningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.