Sökresultat:
431 Uppsatser om Individualisering i läs- och skrivinlärningen - Sida 17 av 29
BÀra Bort Bord : en diskursanalytisk studie av ett kulturförÀndringsprojekt pÄ Sandvik
Elevers tankar om skolval och valfrihet : En enkÀt- och intervjustudie med elever pÄ grundskolans senare del.
Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever pÄ grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod anvÀnds skriftliga öppna frÄgestÀllningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förvÀntningar eller besvikelser pÄ den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansÄg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstÀmmelse med beskrivningen om skolan i vÄr senaste lÀroplan.
Arbete ? möjlighet, rÀttighet, skyldighet? - En studie av hur unga ser pÄ arbete och arbetsliv
Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och
arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till
försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete
innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens
ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning
sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande?
För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som
arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt
perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför
empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.
Att undervisa flersprÄkiga elever : Studie om hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk  och modersmÄlslÀrare arbetar sprÄk- och kunskapsutvecklande
Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete. Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .
Flickor med utagerande beteende : Fyra fall i praktiken
Utagerande beteende riskerar att fĂ„ allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingĂ„ende, men forskning har fokuserat pĂ„ studier av pojkar och det Ă€r oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat dĂ„ det tycks vara vanligt föreÂkommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nĂ€sta generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvĂ€rdera behandlingen. Data samlades in genom förĂ€ldra- och lĂ€rarskattningar, minnesanteckningar och intervju.
Satanist - Javisst! : En studie av elevtexter och elevers stÄndpunkter om religiösa rörelser.
SammanfattningDagens elever Àr mer intresserade av livsfrÄgor Àn religion. Religionskunskap har gÄtt frÄn att vara ett Àmne dÀr elever enbart studerade kristendom, till att vara ett Àmne dÀr olika religioner och livsÄskÄdningar studeras bland annat till syfte att hjÀlpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien Àr gjord utifrÄn arbeten om religiösa rörelser av elever i Ärskurs 8 i Àmnet religionskunskap, och syftar till att ta reda pÄ hur elever bygger upp sina stÄndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de anvÀnder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhÀllet. Vid studien av de arbeten eleverna gjort Àr att det som inte bidrar till egen vinning inte Àr intressant. Det som man heller inte har kontroll pÄ tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som lÀskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan anvÀndas som en ingÄng för lÀraren nÀr denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .
Anders Behring Breiviks idévÀrld : En innehÄllsanalys av counter jihadrörelsen
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.
SprÄkinlÀrning och SprÄkutveckling : I en förberedelseklass i högstadiet
Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class.
The impact of the Kiwi-method for children?s reading development within the Swedish school
Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.
Individanpassad undervisning : LÀrares upplevelser av att anpassa undervisningen efter elverna förutsÀttningar och behov
LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.
Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta - en litteraturstudie
Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012.
SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.
LÀraren skall utgÄ frÄn varje enskild individs behov, förutsÀttningar, erfarenheter och tÀnkande : fyra lÀrares tankar kring anpassning av undervisning utifrÄn elevernas behov
Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.
FrÄn topp till tÄ - att lÀra med hela kroppen: en studie om
inlÀrningsstilar
InlÀrning och utveckling kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. VÄr unika inlÀrningsstil handlar om det sÀtt mÀnniskan bÀst koncentrerar sig pÄ, tar till sig och bearbetar ny och svÄr information. LÀrandesituationen handlar om att ta vara pÄ barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lÀrare bör vi dÀrför vara uppmÀrksamma och flexibla för att skapa en bra lÀrandemiljö och ett bra lÀrandeklimat för alla barn. Syftet med vÄr studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för begreppet inlÀrningsstilar och undersöka hur förskolelÀrare uppfattar att de arbetar för att frÀmja individualiseringen i förskolan.
Flexibelt lÀrande vid SydskÄnska gymnasieförbundet - Vilken Äsikt har lÀrarna?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarnas Äsikter angÄende flexibelt lÀrande med hÀnsyn till lÀrarnas kön, Äldersfördelning, datoranvÀndning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en webbaserad enkÀt (websurvey frÄn textalk) som skickades till alla lÀrare vid SydskÄnska gymnasieförbundet. De flesta lÀrare hade en positiv eller neutral instÀllning mot införandet av flexibelt lÀrande, medan Àldre lÀrare var i mindre utstrÀckning positivt instÀllda. Med hÀnsyn till mÄnga frÄgestÀllningar sÄg lÀrarna inga eller smÄ förÀndringar. Problem som har uppkommit Àr att det nya arbetssÀttet Àr mer tidskrÀvande och att det Àr svÄrt att genomföra med osjÀlvstÀndiga elever.
Elevers tankar om skolval och valfrihet : En enkÀt- och intervjustudie med elever pÄ grundskolans senare del.
Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever pÄ grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod anvÀnds skriftliga öppna frÄgestÀllningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förvÀntningar eller besvikelser pÄ den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansÄg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstÀmmelse med beskrivningen om skolan i vÄr senaste lÀroplan.
Arbete ? möjlighet, rÀttighet, skyldighet? - En studie av hur unga ser pÄ arbete och arbetsliv
Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och
arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till
försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete
innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens
ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning
sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande?
För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som
arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt
perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför
empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.
Att undervisa flersprÄkiga elever : Studie om hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk  och modersmÄlslÀrare arbetar sprÄk- och kunskapsutvecklande
Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete. Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .
Flickor med utagerande beteende : Fyra fall i praktiken
Utagerande beteende riskerar att fĂ„ allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingĂ„ende, men forskning har fokuserat pĂ„ studier av pojkar och det Ă€r oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat dĂ„ det tycks vara vanligt föreÂkommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nĂ€sta generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvĂ€rdera behandlingen. Data samlades in genom förĂ€ldra- och lĂ€rarskattningar, minnesanteckningar och intervju.
Satanist - Javisst! : En studie av elevtexter och elevers stÄndpunkter om religiösa rörelser.
SammanfattningDagens elever Àr mer intresserade av livsfrÄgor Àn religion. Religionskunskap har gÄtt frÄn att vara ett Àmne dÀr elever enbart studerade kristendom, till att vara ett Àmne dÀr olika religioner och livsÄskÄdningar studeras bland annat till syfte att hjÀlpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien Àr gjord utifrÄn arbeten om religiösa rörelser av elever i Ärskurs 8 i Àmnet religionskunskap, och syftar till att ta reda pÄ hur elever bygger upp sina stÄndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de anvÀnder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhÀllet. Vid studien av de arbeten eleverna gjort Àr att det som inte bidrar till egen vinning inte Àr intressant. Det som man heller inte har kontroll pÄ tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som lÀskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan anvÀndas som en ingÄng för lÀraren nÀr denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .
Anders Behring Breiviks idévÀrld : En innehÄllsanalys av counter jihadrörelsen
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.
SprÄkinlÀrning och SprÄkutveckling : I en förberedelseklass i högstadiet
Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class.
The impact of the Kiwi-method for children?s reading development within the Swedish school
Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.
Individanpassad undervisning : LÀrares upplevelser av att anpassa undervisningen efter elverna förutsÀttningar och behov
LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.
Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta - en litteraturstudie
Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012.
SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.
LÀraren skall utgÄ frÄn varje enskild individs behov, förutsÀttningar, erfarenheter och tÀnkande : fyra lÀrares tankar kring anpassning av undervisning utifrÄn elevernas behov
Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.
FrÄn topp till tÄ - att lÀra med hela kroppen: en studie om
inlÀrningsstilar
InlÀrning och utveckling kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. VÄr unika inlÀrningsstil handlar om det sÀtt mÀnniskan bÀst koncentrerar sig pÄ, tar till sig och bearbetar ny och svÄr information. LÀrandesituationen handlar om att ta vara pÄ barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lÀrare bör vi dÀrför vara uppmÀrksamma och flexibla för att skapa en bra lÀrandemiljö och ett bra lÀrandeklimat för alla barn. Syftet med vÄr studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för begreppet inlÀrningsstilar och undersöka hur förskolelÀrare uppfattar att de arbetar för att frÀmja individualiseringen i förskolan.
Flexibelt lÀrande vid SydskÄnska gymnasieförbundet - Vilken Äsikt har lÀrarna?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarnas Äsikter angÄende flexibelt lÀrande med hÀnsyn till lÀrarnas kön, Äldersfördelning, datoranvÀndning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en webbaserad enkÀt (websurvey frÄn textalk) som skickades till alla lÀrare vid SydskÄnska gymnasieförbundet. De flesta lÀrare hade en positiv eller neutral instÀllning mot införandet av flexibelt lÀrande, medan Àldre lÀrare var i mindre utstrÀckning positivt instÀllda. Med hÀnsyn till mÄnga frÄgestÀllningar sÄg lÀrarna inga eller smÄ förÀndringar. Problem som har uppkommit Àr att det nya arbetssÀttet Àr mer tidskrÀvande och att det Àr svÄrt att genomföra med osjÀlvstÀndiga elever.