Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll.

Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad.

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 12 000 personer av afasi där stroke är den största bakomliggande orsaken. Afasi är en språkstörning som delas in i expressiv respektive impressiv form men oftast har den drabbade en kombination av de båda.                      Syfte: Studiens syfte var att belysa individers erfarenheter av sitt dagliga liv med förvärvad afasi efter en stroke.                                                                                                Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt där artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Artiklar valdes utifrån uppsatt syfte för att sedan kvalitetsgranskas. Tio artiklars resultat har analyserats för att sedan placeras in i kategorier och teman.                                                                                                            Resultat: Att drabbas av afasi påverkade individen på många olika plan och orsaken till de upplevda problemen var som oftast kommunikationssvårigheter. Många fick en förändrad syn på sig själv, upplevde sig ensamma och tappade självförtroendet.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett Individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning.

I denna c-uppsats behandlas pedagogers bemötande, med syftet att undersöka hur pedagoger bemöter elever utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är många olika faktorer som påverkar pedagogers arbete. Exempel på detta är pedagogen själv och dennes förhållningssätt i fråga om kön och jämställdhet. Även eleven och arbetslaget är viktiga faktorer här. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, ?stimulated recall?.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett Individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kåranda. Fokus lades på vad som kan hända när den starka kåranda övergår till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrån lednings- och Individperspektiv. Studien hade även till syfte att skapa en förståelse för kårandans betydelse och hur den påverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur användes som utgångspunkt för att underlätta förståelsen för kårandans påverkan på organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gällande svårigheten för ledningen att påverka organisationskulturen och därmed även kårandan.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.     Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad.

Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer.

BackgroundOur main goal in the clinic is to offer rehabilitation for individuals with hearing losses. The outcome of audiological rehabilitation shall be evaluated in line with the HSL (Swedish health law 2008:3). It is most important to evaluate the results of the audiological rehabilitation for the individual as well as to make sure to reach the goals of HSL.AimThe aim of this study was to try to investigate the audiologists? opinions end experiences how to evaluate audiological rehabilitation. The aim with the focus group interview was to collect increased knowledge regarding questions, answers and observations audiologists consider when evaluating audiological rehabilitation.