Vid femton Ärs Älder stÀlls skolungdomar i vÄrt land inför ett beslut som sannolikt kommer att fÄ konsekvenser för dem under lÄng tid. De ska dÄ vÀlja vilket gymnasieprogram de ska gÄ under de nÀrmast följande tre Ären, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nÀtverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriÀr och valet kan dÀrför ses som en manifestation av vad den unga mÀnniskan har tÀnkt med sitt liv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka motiv, vÀrderingar och attityder som vÀglett nÄgra ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgÄngspunkt Àr att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frÄgestÀllningar Àr dÀrför: ? Vilken roll har viktiga personer i den nÀrmaste omgivningen, som förÀldrar, syskon och kompisar spelat? ? Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft? ? Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande sjÀlvbild eller identitet? ? Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriÀr ha pÄverkat beslutet? ? Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden? ? Vilken betydelse har individens förhÄllande till samhÀllets strukturella mönster vad gÀller klass och kön i dessa fall? Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer dÀr fem gymnasieelever deltagit.

Pre-workout (PWO) is one, fast-growing, supplement on the market that promise fat burning, bigger muscels and energy and by buying these expensive supplements, you can get your dreambody faster than others. This study is mainly about researching why people use PWO and what experiences they have about using these supplements. By using a qualitative method I have found out that the participants mainly uses PWO to get energy and focus. This study also shows that my participants thinks that there is a difference in energy between using and not using PWO..

Undersökning av elevers och lÀrares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Av de mÀnniskor i fertil Älder som bor tillsammans och/eller Àr gifta, har 10-15 procent infertilitetsproblematik. Tidigare studier visar att ofrivillig barnlöshet kan leda till en livskris. Det finns olika orsaker till ofrivillig barnlöshet hos man respektive kvinna och behandling utgÄr ifrÄn orsaken. Ett besked om ofrivillig barnlöshet kan innebÀra stora förÀndringar i en parrelation och syftet med studien Àr att belysa pars upplevelser av att vara ofrivilligt barnlös. Författarna valde att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys, genom att studera sjÀlvbiografer, med anledning av att upplevelser Àr subjektiva och författarna ville komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt.

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

En viktig del av omvÄrdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vÄrd vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förstÄelser av patienternas upplevelser, var nödvÀndigt för att förbÀttra patientsÀkerheten och öka patientens delasktighet.Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer.Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet.Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsÄtgÀrder var bristfÀllig.Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfÀlliga kunskaper om tillstÄndet och dess behandlingsÄtgÀrder. OmhÀndertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbÀttras..

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse i hur det Àr att leva med en Àtstörning och vad det betyder för den drabbade. VÄrt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en Àtstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, dÀr fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med Àtstörningar. De hjÀlpte i oss i sin tur att fÄ kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vÄr uppsats har vi valt att koppla vÄrt resultat till Webers mÄlrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess pÄverkan pÄ individen.

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, LPT, innebÀr att sjÀlvbestÀmmandet tas ifrÄn en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvÄngsvÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvÄng med fokus pÄ tvÄngsvÄrd inom den psykiatriska vÄrdenheten. Metod: En litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

SjÀlvstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur sjÀlvstigma pÄverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att kÀnna skam och Att kÀnna hopplöshet. SjÀlvstigma pÄverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvÄra förutsÀttningarna till ÄterhÀmtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och sjÀlvstigma skapar negativa konsekvenser utifrÄn individens egna stereotypa och fördomsfulla förestÀllningar.