Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förÀndringar. Att drabbas av kroppsliga förÀndringar pÄverkar det dagliga livet och tillgÄngen till vÀrlden. Syftet med denna studie var att belysa hur mÀnniskor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förÀndringarna som uppstÄr under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehÄllsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att mÀnniskor kan uppleva mÄnga olika kÀnslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor Àr den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvÄrdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrÄn syftet.

Alla mÀnniskor kan drabbas av hjÀrtstopp och varje Är intrÀffar ungefÀr 15 000 hjÀrtstopp i Sverige. Att drabbas av hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvÄrdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvÀrld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjÀrtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.

Övervikt och fetma beror till stor del pĂ„ Ă€ndrade levnadsvanor och Ă€r ett problem att ta pĂ„ största allvar eftersom fetma kan leda till allvarliga följdsjukdomar och sĂ€nkt livskvalitet. Preventiva Ă„tgĂ€rder Ă€r nödvĂ€ndiga för att hindra den fortsatta fetmaepidemin och hĂ€r kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion som stödjare och rĂ„dgivare för obesa personer. Syftet Ă€r att beskriva vuxna obesa personers upplevelser och hantering av viktnedgĂ„ng. Metoden som anvĂ€nts Ă€r litteraturbaserade studier av Ă„tta kvalitativa artiklar. De obesa personernas upplevelser framkommer i tre teman. Upplevelser innan viktnedgĂ„ng beskriver olika stadier som obesa personer genomgĂ„r innan de beslutar sig för viktnedgĂ„ng samt beskriver Ă€ven upplevelser av fördömande attityder.

Syftet med föreliggande studie Àr att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har pÄ ett visst företag beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer dÀr urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervÀgande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd pÄ det aktuella företaget dÀr sociala relationer och ett gott bemötande Àr viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar Àven pÄ skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjÀlp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Idag Àr forskningen kring barnfrihet till skillnad frÄn barnlöshet begrÀnsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sÀllan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna vÀlja barnfrihet, vilket vi i denna studie nÀrmare beskriver utifrÄn en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nÄ genom att göra en fenomenologisk fallstudie dÀr vi genom tvÄ intervjutillfÀllen med en kvinna kunnat fÄ en djupgÄende berÀttelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lÄng tid varit sÀker pÄ att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Vid samma kronologiska Älder Àr Àldre mÀnniskor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju Àldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagÄng i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett Äldrat utseende. Denna olikhet kan ha mÄnga orsaker. I denna studie prövas om kÀnslan av sammanhang (KASAM), som Àr ett indirekt mÄtt pÄ stresstÄlighet, Àr relaterat till markörer för funktionell Älder, i Äldersgrupperna 66 respektive 86 Är.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är stÀlls över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till mÄnga pÄfrestningar för kvinnorna, bÄde fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta artiklarnas innehÄll som sedan sammanstÀlldes till ett resultat.  Resultat: UtifrÄn analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.