Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass-operation samt att granska kvaliteten på urvalsmetoden i de ingående artiklarna. Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat markant världen över vilket är ett stort hälsoproblem. Fetma medför en rad hälsorisker och kan påverka livskvaliteten negativt. Gastric bypass är en operation som genomförs för att uppnå viktminskning samt förbättra livskvalitet hos denna patientgrupp. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan gränserFörfattare: Anders Spångmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen.

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling är oral mukosit som kan skapa stor smärta och lidande. Konsekvenserna av biverkan är en risk för individens möjlighet att läka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. Vårdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvårdnadsåtgärder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bättre livskvalitet för den drabbade. Därför är det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vårdvetenskaplig teori och därigenom skapa en relevant omvårdnadsplan.Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan påverkade deras upplevda livskvalitet.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess påverkan på upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstånd, upplevelser relaterade till emotionella tillstånd och känslor samt upplevelser relaterade till omgivningen.Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. Vårdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande på flera sätt genom individanpassad omvårdnad och ökad patientutbildning samt även genom att psykologiska aspekter uppmärksammas och att anhöriga involveras i vårdplaneringen.

Ungefär 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att känna oro och rädsla; Att känna hinder; Att känna ett behov av stöd och vilja bli förstådd; Att känna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kände oro och rädsla för komplikationer.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..

Bakgrund: Patienter som genomgår en svår livskris, till exempel vid en livshotande sjukdom, kan uppleva ett andligt lidande. Det är viktigt att dessa patienter får stöd av sjuksköterskor som har kompetens i att uppmärksamma patientens andliga behov. Andlig omvårdnad höjer välbefinnandet för patienter som upplever andligt lidande. Andlig omvårdnad kännetecknas bland annat av aktivt lyssnande, relationsskapande, lyhördhet för patientens behov samt en öppen och ärlig kommunikation. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur indiska sjuksköterskor svarade på de andliga behoven hos patienterna.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.