Daglig verksamhet på gård har högt aktivitetsvärde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser många av målgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och självständighet i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av aktivitetsvärdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet på gård enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvärde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar på naturens och trädgårdars kraft att återställa människans balans, att naturen och miljön som helhet kan få en personen att reflektera och att växa. Grön Omsorg är meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

Socialförsäkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försäkringar har ökat. När den nya försäkringsavtalslagen trädde ikraft år 2005 infördes en lagstadgad rätt till individuell personförsäkring som avsåg skydda särskilt utsatta grupper såsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. Frågan är om denna föreställning om en ovillkorlig kontraheringsplikt är riktig. I förarbetena anges att det inte kan krävas att försäkringsbolagen frångår den försäkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frångå sin egen praxis. Enligt lagen ges försäkringsbolagen en möjlighet att neka försäkring om särskilda skäl föreligger.

År 2004 avled 190 barn i åldrarna 5 - 14 år i Sverige av en sjukdom som krävde palliativ vård. När dessa barn insjuknade berördes även de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd när ett barn vårdades palliativt. Studien genomfördes som en allmän litteratur studie och aktuell forskning från år 2000 - 2007 granskades och analyserades. Resultatet visade att närstående hade behov av empati, ärlighet och förståelse.

Sociala medier och användningen av dessa a?r enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Det är viktigt med insikt och ökad kunskap om den äldre Individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vården efter dennes egna villkor. Denna kunskap är viktig att ha med sig som socionom, då ens yrkesroll kan komma att beröra äldre individer som målgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebär för äldre människor på över 65 år, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie är livskvalitet beskrivet utifrån respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan åldrarna 71-94.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vård främst på patientens behov. Mindre fokus läggs på de närståendes behov. Syfte: Att beskriva närståendes behov när vården av en närstående har övergått till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att Carolinesomgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lärare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig på intervjuer med sex sfi-lärare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrågade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att även om det finns en specialpedagog som i någon bemärkelse är knuten till utbildningen, måste sfi-läraren i mångt och mycket använda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhållningsstrategier mottagande lärare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av särskilt stöd under deras första år i skolans värld. Som utgångspunkt för att komma åt forskningsfrågan studerades verksamheten utifrån hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsättningar att nå målen ses i relation till omgivningen. Om förutsättningarna i omgivningen ändras, ändras också individens möjligheter att nå de krav som är uppsatta.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter Individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design.