I samhällsdebatten om hur det hållbara samhället ska uppnås framhålls idag allt oftare individens bidrag till miljöproblemen samt dennes ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Hur individbeteenden bäst förändras råder det dock delvis delade meningar om, och i den debatten står Ecological Citizenship-teorin för en syn på långvariga beteendeförändringar som styrda av vår inre motivation. Man antar ett samband mellan individens medvetenhet om miljökonsekvenserna av sina handlingar och dess beteende, och att detta samband förmedlas via en positiv attityd till individens personliga miljöansvar. Det är dessa samband som studeras i denna uppsats, med hjälp av statistisk analysmetod undersöks miljömedvetenhetens direkta och indirekta effekter dels på aggregerat miljöbeteende, och dels på tre olika typer av miljöbeteenden, nämligen resurssparande beteenden, transportbeteenden samt konsumentbeteenden.Resultaten av studien visar på att en indirekt effekt av miljömedvetenhet på aggregerat miljöbeteende via attityd till ansvar mycket riktigt föreligger, en dryg tredjedel av den totala effekten av miljömedvetenhet går vägen via ansvar. För de tre undergrupperna av miljöbeteenden framträder resurssparande beteenden som mest påverkade av både miljömedvetenhet och attityd till ansvar, men det är för transportbeteenden som den indirekta effekten utgör störst andel av den totala effekten.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet.

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises.The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected.Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district.Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Bakgrund till studien ges dels i en genomgång av hur IT-stöd och systemutveckling inom vård och omsorg fungerar, dels framväxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept är en prioriterad fråga i den Nationella IT-strategin. Dess framgångsrika genomförande på alla nivåer och att användandet av e-recept är världsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förståelse för de faktorer ur ett användarperspektiv som lett fram till detta framgångsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och användbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som är centrala i införandet.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

Övervikt och fetma är något som kan påverka individens välbefinnande negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig kunskap om hur viktnedgång och välbefinnande påverkas vid gastric bypass alternativt livsstilsförändring, samt hur sjuksköterskan kan stödja individen i processen. Litteraturstudien har designats som en kunskapsöversikt med en systematisk sammanställning av forskning inom området. Resultatet presenterades i fyra kategorier; Viktnedgång genom gastric bypass respektive livsstilsförändring, Påverkan på välbefinnandet vid viktnedgång, Spänningar mellan gamla och nya jaget, Sjuksköterskans roll och attityder. I resultatet framkom att individens fysiska förmåga ökade vid viktnedgång.