Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje Individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra Individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en Individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet.

The purpose of this paper was to look into how the Individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60?s to the 90?s. This was done in order to see what type of discourse ?monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the Individual has led to.The purpose was divided into five questions: Who is the Individual in the curriculums? How is the Individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the Individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures.The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the Individual has not been obtained.

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde Individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje Individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre iarbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vårdmiljö innebär omvårdnad av patienter som är allvarligt skadade eller svårt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, där tillståndet är allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvårda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog åtta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att värdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrån behandlingsriktlinjerna, att agera utifrån varje vårdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och närstående, att arbeta under tidspress i en begränsandemiljö och att utvärdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhändertagandet sker Individuellt utifrån varjepatient och eventuella åtgärder utgår från behandlingsriktlinjerna.

En Individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om Individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en Individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Syftet med studien är att undersöka om indikatorer på stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda på hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i åk 7-9. Undersökningen på en skola i Luleå kommun bestod av enkäter som delades ut till 106 elever i årskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal på skolan. Resultatet visar att många elever upplever stressymtom, såsom huvudvärk, tidsbrist och oförmåga att påverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar påvisas i resultatet av enkäten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer än killar. Trots att många lärare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssätt för att motverka stressen.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om Individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl Individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på Individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje Individ.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.