Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kÀnner ofta ett utanförskap pÄ grund av svÄrigheter att kommunicera. VÄrdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja vÀlbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvÄrdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmÄga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvÄrdnad.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vÄrdare genom att kommunicera och bemöta med nÀrvaro i mötet och förmedla glÀdje, kunde skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i omvÄrdnaden. Att nÀrvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekrÀfta personen. BekrÀftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och strÀva efter jÀmstÀlldhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekrÀfta personen med demenssjukdom vilket fÄr stöd i teorin bakom personcentrerad vÄrd och bekrÀftande omvÄrdnad.

Syftet med vÄr c-uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare i en mottagningsgrupp resonerar kring arbetsbelastning pÄ deras arbetsplats, vi vill Àven ta reda pÄ hur arbetsbelastning kan pÄverka arbetsmiljön och klientbemötandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Hur uppfattas arbetsbelastning av socialsekreterarna i mottagningsgruppen och vad Àr det som skapar arbetsbelastningen?2.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsmiljön pÄverkas av arbetsbelastningen?3.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsbelastningen pÄverkar deras bemötande gentemot klienterna?VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar i en mottagningsgrupp med ekonomiskt bistÄnd inom individ och familjeomsorgen. VÄr teoretiska referensram har varit organisationsteori och KASAM (kÀnsla av sammanhang) utifrÄn ett postmodernt perspektiv. Uppsatsen tar upp socialsekreterarnas reflektioner kring Àmnet och om hur det Àr att arbeta i en organisation med hög personalomsÀttning samt högt tryck.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt Ă€ven om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhĂ€lsovĂ„rden arbetar preventivt genom att frĂ€mja barns hĂ€lsa och har dĂ„ möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn pĂ„ överviktsproblematiken hos barn inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Metod: Studien utfördes genom en enkĂ€tstudie.

MÄnga individer Àr inte accepterade i samhÀllet pÄ grund av att de avviker. Detta Àr ett stort problem dÄ de riskerar utanförskap och sÀmre livskvalitet. Vad jag dÀrmed kommer att studera i denna uppsats Àr hur avvikande individer bemöts i samhÀllet och hur de svarar pÄ detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgÄ ifrÄn i analysen Àr The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att anvÀnda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en sjukdom som leder till förlamning och slutligen döden. Den kan debutera i förhÄllandevis unga Är men bryter vanligtvis ut efter 50 Ärs Älder. Orsaken till ALS Àr okÀnd och det finns idag inget botemedel utan det Àr symtomen som behandlas. NÀr en person drabbas av ALS pÄverkas inte bara kroppen utan hela dennes liv. ALS Àr en sjukdom som leder till ovanliga etiska stÀllningstaganden.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonÄrsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken frÄn 1970-2012 att tonÄrsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har dÀremot. Syftet med studien Àr att beskriva eventuell problematik kring tonÄrsgraviditeter ? utifrÄn personalens perspektiv och erfarenheter pÄ en ungdomsmottagning.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av en binÀr modell klargöra vad det Àr som styr att en del svenskar vÀljer att köpa grön energi, genom att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ vÀljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse Àr för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen Àr att göra en jÀmförelse mellan Sundquists doktorsavhandling frÄn 2002 och Temo ABs undersökning frÄn 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förÀndrats. Temos studie var en klartlÀggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades pÄ 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde tvÄ huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekrÀftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrÄn dessa teman visade sig utgöra en förutsÀttning för att mötet skulle bli vÄrdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekrÀftad av sjuksköterskan pÄ olika sÀtt och sedd som en unik individ.

Tidigare forskning inom omrÄdet aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketrÀning ligger till grund för vÄrt val av Àmne för kandidatuppsatsen. StyrketrÀning Àr nÄgot som ligger i tiden och dÀrför behövs det forskning som visar hur en individ kan förÀndra sitt trÀningsupplÀgg till nÄgot som Àr effektivt för de mÄl som personen har med trÀningen, en faktor som gÄr att pÄverka Àr setvilan. Den forskning som Àr utförd inom Àmnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva ÄterhÀmtningen men ocksÄ studier som inte visar nÄgon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur tvÄ olika ÄterhÀmtningsmetoder (aktiv och passiv ÄterhÀmtning) som kan anvÀndas under setvilan pÄverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. VÄr studie Àr utförd pÄ nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

AbstraktBakgrund: Schizofreni Àr en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det Àr för det mesta unga mÀnniskor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfÀllig insikt och förstÄelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering Àr dÀrför fokuserad pÄ att öka patienters sjÀlvstÀndighet. Detta har visat att risken för Äterfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat vÀlmÄende och förbÀttrade sociala förmÄgor.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation pÄ SBU:s rapport frÄn 1999 omvÄrdnad vid schizofreni och belysa faktorer som pÄverkar omvÄrdnaden vid schizofreni.Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och pÄ vilket sÀtt olika insatser av strategisk personalutveckling kan pÄverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjÀlp av vald teori Àr vÄr ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor Àr belÀget i Malmö. Anledningen till att vi valt att just ett fallföretag Àr för att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för en analys dÀr fokus och djup frÀmjas. Vidare Àr vÄr ansats av abduktiv karaktÀr vilket innebÀr att vi arbetat med teori och empiri parallellt.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar pÄ polismyndigheten i Södermanlands lÀn. Rapporten har sin utgÄngspunkt i Äsikter frÄn anstÀllda poliser i distriktet i Eskilstuna angÄende frÄgor om debriefing. Rapporten fokuserar ocksÄ pÄ Äsikter frÄn ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) sÀger om rÀtten till debriefing. TillvÀgagÄngssÀtt för insamling av data har skett genom enkÀter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket Àr ett krÀvande yrke pÄ mÄnga sÀtt, och risken för att utsÀttas för jobbiga hÀndelser Àr stor.

This is a qualitative study whit purpose of showing how teachers work whit students in need of special support in school. The purpose has been to study what teachers mean whit special aid, and if the support is individually adapted for each students needs. I have trougt interviews, observations and examinations of diverse documents found paradoxes where teachers and the scool leaders claim that they work whit the integration of all the students at school, while the teality shows a different picture. I have found a clear segregation of students, where they have on repeated occasions had to leave the classroom to receive tuition. The school stuff has a wide iiew of wich students are included in the term "students in need of special tuition".

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.