Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Problemet med låga fertilitetsnivåer har uppmärksammats och aktualiserats av både EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgångar från ett regeringsperspektiv med hjälp av kvantitativ data rörande regeringars åsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlägga hur det ser ut utan också ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat på att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen där rådande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark ställning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har därför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har också sett att effektivitet har en mer indirekt effekt då det troligen är genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och föräldraledighet har fått en sådan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla våra tre utgångspunkter kan förklara synen på fertilitet och framförallt synen på införandet av olika policys olika väl vid olika skeden i åtgärdskedjan.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Överallt i samhället finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartläggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation där individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll på sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berättigande samt gynnsamhet är faktorer som påverkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istället fokuserat på kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som påverkar hur individer uppfattar dem är medverkan, berättigande och gynnsamhet.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka de målchanser som skapades under cupspelet i VM 2006 och analysera vilka som var mest effektiva, d.v.s. oftast resulterade i mål och varför.För att besvara syftet användes följande frågeställning:? Vilka typer av målchanser leder oftast till mål och är därmed mest effektiva?MetodStudiens datainsamlingsmetod har varit observation av 16 fotbollsmatcher från världsmästerskapen i fotboll 2006. Matcherna är inspelade på DVD från SVT:s och TV4:s TV-sändningar. Varje målchans har analyserats och kategoriserats och förts in i ett analysschema bestående av tio kategorier.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.

Att hålla olika arter tillsammans i ett så kallat samgångshägn är vanligt på djurparker och är en ökande trend. Djuren som ingår i dessa hägn lever ofta på en större yta, och kan få en utvecklad och mer komplex social berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre välfärd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns också både för- och nackdelar. För djurparken kan samgång både lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgångshägn kräver generellt mer arbete både i planerings- och skötselstadiet.