Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhåller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en ämnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förväntningar som ställs på en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen åt framtida kvinnliga ledare inom området. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gällande sin åsikt i ämnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jämfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur på området. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare på högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgående och regelmässig än om det enbart fanns manliga chefer.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.

Utifrån ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig själva i sin roll och hur kommunikation används som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lärande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. Då vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhålla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vår studie. Resultatet visar att ledarskap är ett komplext fenomen och går därför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet är beroende av individens egenskaper och hur de tillämpas i ledarskapet.

Beskriv befintliga förmågor inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Studera utveckling och trender inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Föreslå hur metoder och system för bekämpning kan utvecklas mot Målbild 2010.Det valda ämnesområdet indirekt bekämpning är ett sätt att tänka och ingår som en del i bekämpningsbegreppet. Uppsatsen visar att bekämpningsbegreppet (indirekt) behöver en gemensam definition som vilar på en grundlagd operativ doktrin. Då kan metoder utarbetas och system införas som ger de effekter som erfordras, så att framtida hotsituationer inom ramen för ett väpnat angrepp kan mötas.De vapensystem och metoder som införs år 2004-2010, bär inte fullt ut mot målbild 2010 och vision 2020.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Manöverkrigsföring är ett tillvägagångssätt för att undvika motståndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jämna ut styrkeförhållandena på slagfältet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori på IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militärstrategiska doktrinen. Undersökningen har använt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin på.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions. .

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring?Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.