Sökresultat:
897 Uppsatser om Indirekt bekämpning - Sida 53 av 60
?Vissa av mina pusselbitar lyser extra mycket? En studie utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med fokus pÄ styrkors pÄverkan pÄ identitetsutvecklingen hos unga vuxna med ADHD-diagnos
Studiens mÄlgrupp Àr unga vuxna med ADHD-diagnos i Äldersgruppen 18-29 Är. Huvudsyftet Àr att utifrÄn deras erfarenheter och funderingar öka förstÄelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem sÄvÀl som pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av styrkorna i vardagen samt vilken pÄverkan de har pÄ deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse Àr deras erfarenhet av hur samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer anvÀnt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bÀttre kunna anvÀnda sig av dessa. Vidare intresse Àr hur det skulle pÄverka deras sÀtt att se pÄ sig sjÀlva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den hÀr uppsatsen dels vad personen sjÀlv anser sig vara bra pÄ och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han Àr bra pÄ och med begreppet samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer sÄ menas socialtjÀnsten, Arbetsförmedlingen samt hÀlso- och sjukvÄrd.
RÀtten till personförsÀkring. En studie av den sammantagna rÀttsliga skyddssituationen för personer med funktionsnedsÀttning vid ansökan om personförsÀkring
Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.
I POSITION ATT (TILL)ĂG(N)A (SIG) BILDER
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet
Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.
Scandinavian Farmers : företagets vÀrde för Àgarna DLG och LantmÀnnen
Parallellt med en stark tillvÀxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter.
Den största aktören pÄ den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket Àr LantmÀnnen ek för. Motsvarande aktör pÄ den danska marknaden Àr Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). BÄda företagen Àr kooperativt Àgda av lantbrukare i respektive land.
Restriktioner vid hÀktning : en analys av den svenska anvÀndningen i ljuset av EuroparÄdets reglering
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
RÀtten till privatliv i den digitala tidsÄldern : om staters övervakning av individer pÄ internet
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasin
Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.
SmÀrtskattning 0 -ett vÀrde i sig. : Ett förbÀttringsarbete som synliggör skillnad mellan det som sÀgs och görs utifrÄn evidensbaserade smÀrthanteringsrutiner inom palliativ vÄrd.
BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.
Företagskulturens inverkan pÄ den enskilde individen : en fallstudie av IKEA Kalmar och IKEA Dubai
Globalisering Àr nÄgot som de senaste Ären blivit ett allt mer igenkÀnt begrepp bland oss mÀnniskor, detta Àr nÄgot som berör bÄde oss individer samt företagsvÀrlden. Den frÀmsta anledningen till att detta Àr nÄgot som ligger i tiden beror pÄ att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framÄt vilket skapat ett behov bland oss mÀnniskor av att se vÀrlden. Vi blir inte tillfredsstÀllda förrÀn vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det Àr bland annat företagen, och dÄ frÀmst vÀrldsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig pÄverkan denna företagskultur har pÄ individer, som i allt större utstrÀckning rör sig pÄ en arbetsmarknad som Àr av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier pÄ den svenska jÀtten IKEA.
Marbling Totem : En möbel för berÀttelser
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
FörhÄllandet mellan upplysningsplikten i Àktenskapsbalken 1 kapitel 4 § andra meningen och bouppteckningsbestÀmmelserna i Àktenskapsbalken 17 kapitel 5 §
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
FÄmansföretag, aktieÀgartillskott och grÀnsbelopp : I överensstÀmmelse med lagstiftningens syfte?
En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.
Immateriella tillgÄngars relevans vid kreditbedömning : en experimentell studie i bankmiljö
Europas företag bestÄr till 99 % av smÄ och medelstora bolag (SME) som enligt OECD Àr viktiga för den ekonomiska tillvÀxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhÀlle som dessa företag verkar i prÀglas av en hÄrdnande konkurrens och ett större fokus pÄ investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för smÄ och medelstora bolag dÄ de inte i samma utstrÀckning som större företag har tillgÄng till riskkapitalmarknaden. De blir istÀllet hÀnvisade till lÄnemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgÄ för att bedöma dessa företags kreditvÀrdighet Àr huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rÀtta vÀrde.
Svenska stridspiloters Ärliga fysiska tester
Piloter i försvarsmakten har en vÀldigt unik arbetsmiljö med sÀrskilda pÄfrestningar frÄn bland annat höga G-krafter och snabba tryckförÀndringar. I dagslÀget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De Ärliga fysiska testerna för svenska stridspiloter Àr uppdelade i tvÄ olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrÄgasÀttas. De ger endast en grov bild över en persons allmÀnna fysiska status och har, enligt min Äsikt, egentligen inte direkt nÄgonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjÀnst.