Problem: Leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer till Sverige.Syfte: Att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien är det land som står för de största volymerna vad gäller produktion av IT tjänster så blir det naturligt att fokusera mest på det landet.Teori och modell: Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att få fördjupad information kring ämnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hämtade vi data från publicerade artiklar.Resultat: Vår undersökning visar på att Indien är ett land att satsa på vad det gäller leveranser av IT tjänster. Att hitta tillräckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det främsta hindret.

Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion.

Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Capgemini är ett globalt IT tjänsteleverantörsbolag som idag producerar en stor del av sina IT tjänster i Indien. Men bara en liten del av deras produktion i Indien riktar sig mot den svenska marknaden. Capgemini undrar vad det beror på. Uppsatsen syfte blir därav att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och fundamentalism. Avgränsningen är de etniska minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

På grund av en hårdnande konkurrens på världsmarknaden har företags investeringar utomlands ökat frekvent de senaste åren. Fler och fler företag flyttar sina ekonomitjänster till lågkostnadsländer för att uppnå kostnadsfördelar. Indien utgör idag motiv för denna utlokalisering av ekonomitjänster främst på grund av deras höga utbildningsnivå, goda engelskkunskaper samt låga löner. Genom en egen modell som bygger på dessa teorier presenteras fyra bakomliggande faktorer; krav, kultur, kunskap och kostnader vilka utgör hinder och vidare möjligheter för utlokalisering av ekonomitjänster. Vidare visas vilken typ av ekonomitjänster som lämpar sig bäst för utlokalisering till Indien.   Via en fallstudie av det multinationella företaget Multiplex utlokalisering av ekonomitjänster till Indien nås djupare insikt i problemet.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Undersökningen har karaktären av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag från Indien och Kina med hightechföretag från Västvärlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som är viktiga för hightechföretags framgång i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten är HCL Technologies från Indien, ZTE från Kina, Ericsson från Sverige och Hewlett-Packard från USA.Författarna har använt sig av en variant på Delphi-metoden, en enkätundersökning samt två intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har även gjort ekonomiska jämförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstånd och förutsättningar för framtiden.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Trots en ökande marknad minskar läkemedelsbranschens lönsamhet vilket delvis kan förklaras med minskad produktivitet i den kliniska forskningsfasen (då läkemedlet testas på människor). Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt. Har detta något samband med läkemedelsföretagens strävan efter högre FoU-produktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är av vikt vid val av land att etablera kliniska prövningar i, vilka affärsmodeller som används vid etablering av kliniska prövningar i Indien och Kina samt vilken påverkan en etablering i dessa länder har på företagens FoU-produktivitet.

I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus. Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som ägt rum i Indien, november 2012. Reformen innebär att företag med flera varumärken får etablera sig med en maximal ägarandel på 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utländska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar ägt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika är alla exempel på detta.