Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Det har länge funnits ett behov av kunskapsorganisatoriska redskap för att underlätta informationsåtervinning av den barn- och ungdomsskönlitteratur vars innehåll på olika sätt bryter mot traditionella könsroller och genusnormer. Inte minst kommer efterfrågan från skola och förskola. I ämnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns tre ämnesord som har formulerats för att möta detta behov: ?Starka flickor?, ?Självständiga barn? och ?Känsliga barn?. Denna uppsats utvärderar dessa ämnesord samt kommer med konkreta förslag på förbättringar.