Uppsatsen behandlar officersboställen i Skåne från Indelningsverkets tid (1682-1901), med särskild inriktning på byggnadsvårds- och bevarandefrågor samt på tillämpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmässiga fokus ligger på 1850-talet. Den bygger på arkiv- och fältstudier kring det trettiotal av Skånes 50 officersboställen som har karaktärshus uppförda enligt de av militären fastställda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmätningar och foto­grafering har genomförts kring tre välbevarade boställen, Örsjö, Månstorp och Hjälmshult. Uppfölj­ningar har också gjorts kring fem boställen som har genomgått mer om­fattande och inte helt önskvärda förändringar. Sist i uppsatsen finns åtskilliga tips för den som är intresse­rad av att vårda militära boställen och andra byggnader på ett varsamt sätt..

This essay examines what happened to soldiers from Urshult in military service of Sweden during the diminished power of the country in the beginning of the eighteen century. Information of interest is taken from the soldiers? age, time of service and other annotations of interest that shows to be helpful when examining their fate.  First off, this study explains Sweden?s situation during this period of time. To get a grasp about the situation, allotment is explained as well as the most important events in the big Nordic war. This study is based on qualitative content analysis and GMRs are used as its main resource of information and consists of empiric analysis.The result of this paper shows that very few soldiers from Urshult were able to return home alive.