Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade Incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade Incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat Incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett Incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s Incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s Incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens Incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens Incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens Incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på Incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.

Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och Incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande Incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags Incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett Incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption.Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett Incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och Incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och Incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och Incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina Incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och Incitamentsprogram.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på om herrelösa företag i större utsträckning har optionsprogram till företagsledningen än företag med hög ägarkoncentration. Metod: En kvantitativ metod har använts. Utifrån en hypotes, grundad i teori på området, har en forskningsfråga formulerats. Forskningsfrågan har sedan besvarats genom sammanställning av data som samlats in genom dels en dokumentundersökning dels genom telefonintervjuer. Slutsatser: Incitamentsprogram och optionsprogram är betydligt vanligare i herrelösa företag än i företag med hög ägarkoncentration.

Enligt principal-agentteorin bör Incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande.

I Sverige började användandet av Incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för Incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ?bonusskandaler? under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla Incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs.

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i Incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar Incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och Incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.