Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet..

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.

This report presents the use of questions by both teachers and students in chemistry class. Both students and teachers have been observed during 24 lessons, both theoretical and practical. In addition, interviews have been made with the teachers and the students have answered a questionnaire. The result show that a high number of questions are asked, more than one per minute and that both teachers and students ask the same amount of questions. This contradicts earlier findings were teachers questions dominate.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

In this paper, a navigation support approach for speech-only interaction based on auditory icons for room-based designs is presented, i.e. naturally occurring sounds that have a natural mapping to the system's underlying design metaphor. In contrast to many recent investigations that have focused on multi-modal or augmented reality systems, this paper concerns a unimodal speech and sound-only system. An auditory icon based prototype system for buildings maintenance support using a room-based metaphor was developed. The design was evaluated in a comparison with earcons and no-sound designs.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden.Metod ? Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..

Huvudtemat för min studie är ägarkommunikation. Den handlar om hur Lantmännen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbättra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. Lantmännen vill kommunicera mer och bättre, med främst primärintressenter (ägare/medlem). För att närma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer på andra föreningar inom den gröna näringen och jämfört deras arbetsmetoder kring ägarkommunikation med Lantmännens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen på Lantmännen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes även djupintervjuer med förtroendevalda på Lantmännen.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt.

This essay deals with the influence of leadership on student use of Smart phones as an ICT tool at after school care. I use a qualitative, hermeneutical method that departs from two stories. I also use qualitative interviews with both structured and unstructured questions. My reflections and interpretations are, through the interviews, complemented by my colleagues? views of the use of Smart phones and how that is affected by how the activities are managed.