Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

I detta examensarbete studeras universitetsstudenters attityder till och beteenden kring i huvudsak studielåntagande, men även andra former av lån berörs. Det övergripande syftet med denna studie är, genom att intervjua tolv universitetsstudenter om deras syn på studielån, att belysa hur individuella attityder till stu-dielån och belåning konstrueras och förändras. Studiens fokus är på studielånta-gande och utgångspunkten är en grupp utvalda studenter från olika program, kurser och årskurser på Linköpings universitet. Uppsatsen är av kvalitativ natur och metoden som används är semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju. Huvudresultaten som framkommit av studien är att informanternas atti-tyder till låntagande grundas i familjens värderingar och påverkas och omformas genom ställningstagandet till studielån..

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas.Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed.

Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt. Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Detta arbete är ett examensarbete i specialpedagogik på avancerad högskolenivå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka attityder lärare i grundskolans år 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsärskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgått från en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebär att det finns en skola som passar alla oavsett förutsättningar. Vi har i vårt arbete också använt oss av en modell där lärares attityder till inkludering är uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har använt oss av en kvantitativ metod genom en enkätstudie där respondenterna fått instämma eller ta avstånd från påståenden med hjälp av en femgradig skala.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.