Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt bläckstråleskrivarsystem. Projektet är baserat på effektmål ställda av beställaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns även på att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett användarvänligtgränssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under många år. Men det är först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill återförenas med en anhörig måste också kunna försörja för denna och ha ett skäligt boende. Detta är inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land när det gäller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav så har det nya tillägget många undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och många kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhället.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: Pär VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer.

Rapporten handlar om att sätta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhållsarbete på Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik på Karlstads universitet under våren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet på Lamberget i Karlstad. Där är det ett mycket eftersatt underhåll och finns i nuläget inte någon bra struktur på hur de arbetar med underhåll. Underhållsverksamheten är i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhållsorganisation.Syftet med arbetet är således att utarbeta en plan för att strukturera underhållet på Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet är indelat i tre faser.- Nulägesanalys genom dels intervjuer av underhållspersonal samt kartläggning av utrustning- Skapa en målbild över hur man vill arbeta med underhåll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- Upprättande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, där bland annat lämpliga mätetal ska tas fram.Arbetet är baserat på metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullständigt införande av TPM utan begränsat till valda delar.Utifrån intervjuer med underhållspersonalen på gjuteriet samt observationsstudier och en kartläggning av maskinparken har en nulägesanalys gjorts.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

I dagens företag är information och kommunikation något grundläggande för att nå framgång. En organisation i förändring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkännager, förklarar och förbereder personal för förändringen. Det finns en mängd olika kommunikationssätt som kan användas för att kommunicera förändringar, därför vill vi veta vilka sätt som används i tjänsteorienterade organisationer idag och om det skett någon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen används videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utsträckning än vad teorierna beskriver. Utöver dessa används intranät, möten, e-mail och telefon, samt även brev och fax.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar på shared service centers (SSC) och hur de går tillväga när de designar dem. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pågående implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien består av fyra intervjuer och en genomgång av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkäter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar väsentliga förbättringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen är. Designen på TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gäller placering.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Med bakgrund av flertalet försök att hjälpa utvecklingsländer mer IT stöd, så syftar rapporten till att pröva hypotesen att IT, både direkt och indirekt, kan påverka utvecklingen positivt i Peru. Direkt genom positivt påverkan av individers möjligheter till information och utbildning etc. Och indirekt genom att möjliggöra för ?catch up? effekten. Rapporten tillämpar en övervägande deduktiv metod för att baserat på tidigare forskning genomföra en kvantitativ underökning, i form av en enkätundersökning lokalt i Peru.

Vårt syfte är att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan användas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga på de marknadsföringsstrategier som platserna använder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska städer vi studerat har en genomtänkt strategi och har gjort tydliga avvägningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tänkt långsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat på att marknadsföra sig internt hos stadens invånare. Städerna har resurser som är väl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men använder inte själva begreppen i sin externa marknadsföring.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskolaoch ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever ochlärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningensubjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten ärkomplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll ikursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsätt på undervisningen.