Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.

Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande.

Municipal safety work is an issue frequently discussed. The new legislation about accident prevention obeys the Swedish municipality to present an action program for accident prevention. In Borlänge municipality there has been no sanctioned proposal for a program. This report presents the problems found and gives proposals for improvements in the future safety work. The guiding words should be unambiguousness, able to control and not too complicated.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

This study has investigated the possibilities of implementing lean in a division of a hospital in Stockholm. The goal was to reduce the lead time for the patient to get his diagnose by implementing lean in the two production flows of this division. In order to accomplish it, a complete map over the value stream has been done. With the help of the value stream map and lean theory a list over the processes in contradiction with lean has been made. Finally propositions to implement lean and by this way reduce the lead times in this stream have been made out.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

Vårdsektorns IT-system fungerar inte optimalt ur användarsynpunkt då acceptansen bland de olika professionerna är låg.  När IT-systemen inte klarar av att stötta vårdaktörerna i deras dagliga arbete så kan det medföra en rad olika följder så som stress, tidsbrist och minskad patientsäkerhet. Därför ser vi att IT-systemen bör utvecklas ut användarsynpunkt för att klara av att fylla sin funktion som ett hjälpmedel i vården. Denna uppsats ämnar undersöka hur användarinvolvering vid systemutvecklingsprojekt i vården kan utvecklas. Genom en intervjustudie så kartlades den nuvarande situationen i vården. Med detta som utgångspunkt har vi sedan föreslagit tekniker och verktyg som kan hjälpa leverantörer och beställare att förbättra användarinvolveringen vid implementering av nya IT-system i vården.Nyckelord; IT-system i vård, användarinvolvering, Participatory Design, systemutveckling.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.Mina frågeställningar är:Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

ABB Capacitors Ludvika started their LEAN-project in november 2010, but still has not the whole factory been introduced to the LEAN-tool called 5S. 5S is only implemented on the ?easiest? work-areas.By implementing 5S, at the workingstation called inburkningen, would make the workstation and the area around it much more structured, clean and systematized. The operators are a little bit skeptical to the work that includes continuous improvement today, because they can not see any progresses. If 5S were implememted the operators would be able to avoid searching for tools because with 5S, each tool will have a specified place at the workstation.5S would simplify the cooperation between the shifts, because 5S includes clear instructions for how the workstations will be cleaned after each shift.This report will include my recommendations, thoughts and opinions regarding however ABB Capacitors Ludvika should implement or not implement the LEAN-tool 5S.

Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förändrade arbetsuppgifter, samt hur förändringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frågeställningarnauppnås syftet; Hur genomförs implementeringen av de förändrade arbetsuppgifterna? På vilket sätt arbetar företaget för att förändringen ska ske så framgångsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rådande implementeringsarbetet?Studien är utförd genom en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter med koppling till förändringen.Av det som framkommit av empirin när den ställts mot de teoretiska utgångspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men även att det finns förutsättningar för att nå ett önskvärt resultat om att stärka företagets konkurrenskraft på marknaden.