Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Detta examensarbete är den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och Luleå tekniska universitet. Arbetet påbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i Timrå.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och använda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvärdering och framställning av en funktionell prototyp.

En väg till att öka kvaliteten på undervisningen i gymnasieskolan kan vara användandet av lämplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete är att med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som används på restaurangutbildningen är relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundläggande yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundläggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri.Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten.Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag.De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin läsförståelse och läslust genom högläsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes på gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har högläsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit väl ut..

Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen.Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ?literacybegreppet? och i viss mån till den moderna receptionsforskningen.

Background: A Balanced Scorecard can be used as a tool for communicating and presenting the vision and strategic goals of an organisation in a way that is easy to understand. Implementing a scorecard will support the learning process and dialog concerning the strategy of the organisation. It will also increase the employees understanding of the organisation and motivate them to reach the strategic targets.Purpose: To evaluate and describe employees opinions of a Balanced Scorecard that has been created by the management group from a management point of view. From that, our aim is to recommend our case company, Swedish Tissue, how to implement their Balanced Scorecard. We will also give more general recommendations on how to implement a scorecard.Method: The conclusions in this thesis are the result of a case study.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.

Den 1 juli år 2009 trädde en lagändring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebär ett förtydligande i att Socialnämnden ska erbjuda stöd eller hjälp för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i två kommuner. För att besvara detta använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i två kommuner med olika organisationsform. De två kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gällande anhörigstöd.Ur vårt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vår analys och diskussion.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.

Allt fler organisationer strävar idag efter att skapa mångfald på arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mångfaldsinitiativ, såsom förbättrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mångfaldsinitiativ är dock förknippad med en hel del svårigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begränsad tillgång till resurser och en oförmåga att acceptera mångfaldsinitiativ kan utgöra barriärer till en lyckad implementering. Syftet med studien är således att utforska de största barriärerna till att implementera centrala mångfaldsinitiativ i en stor organisation.

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Frågeställning: Vilka faktorer har möjlighet att underlätta för både idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har är att de har svårt att få sina genererade idéer att verkligen implementeras på avdelningar. I dagsläget får platscheferna välja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de är ansvariga över. Många idéer sällan genomförda, vilket är något de vill förbättra. Den problematik som författarna står inför är att försöka skapa en lösning, eller förslag på hur denna process samt förslagens hållbarhet kan förbättras.Syfte: Syftet är att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att åtgärda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlätta processen i sin helhet, från idé till implementering.Metod: Bygger på en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förståelse.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhället?. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ?åttapunktsprogram? där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter.