Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som Ă€r idĂ©bĂ€rarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmĂ€ssiga placering belyses.DĂ„ undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som anvĂ€nds för att kartlĂ€gga spridningen av modellen i kommunerna Ă€r NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkĂ€tundersökning, och vĂ„r mĂ„lpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen pĂ„ undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjĂ€lp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivĂ„ pĂ„ 5%. VĂ„rt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invĂ„narantal.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under mÄnga Är. Men det Àr först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill Äterförenas med en anhörig mÄste ocksÄ kunna försörja för denna och ha ett skÀligt boende. Detta Àr inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land nÀr det gÀller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav sÄ har det nya tillÀgget mÄnga undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och mÄnga kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhÀllet.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Rapporten handlar om att sÀtta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhÄllsarbete pÄ Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik pÄ Karlstads universitet under vÄren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet pÄ Lamberget i Karlstad. DÀr Àr det ett mycket eftersatt underhÄll och finns i nulÀget inte nÄgon bra struktur pÄ hur de arbetar med underhÄll. UnderhÄllsverksamheten Àr i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhÄllsorganisation.Syftet med arbetet Àr sÄledes att utarbeta en plan för att strukturera underhÄllet pÄ Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet Àr indelat i tre faser.- NulÀgesanalys genom dels intervjuer av underhÄllspersonal samt kartlÀggning av utrustning- Skapa en mÄlbild över hur man vill arbeta med underhÄll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- UpprÀttande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, dÀr bland annat lÀmpliga mÀtetal ska tas fram.Arbetet Àr baserat pÄ metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullstÀndigt införande av TPM utan begrÀnsat till valda delar.UtifrÄn intervjuer med underhÄllspersonalen pÄ gjuteriet samt observationsstudier och en kartlÀggning av maskinparken har en nulÀgesanalys gjorts.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

I dagens företag Àr information och kommunikation nÄgot grundlÀggande för att nÄ framgÄng. En organisation i förÀndring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkÀnnager, förklarar och förbereder personal för förÀndringen. Det finns en mÀngd olika kommunikationssÀtt som kan anvÀndas för att kommunicera förÀndringar, dÀrför vill vi veta vilka sÀtt som anvÀnds i tjÀnsteorienterade organisationer idag och om det skett nÄgon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen anvÀnds videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utstrÀckning Àn vad teorierna beskriver. Utöver dessa anvÀnds intranÀt, möten, e-mail och telefon, samt Àven brev och fax.

UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.

Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar pÄ shared service centers (SSC) och hur de gÄr tillvÀga nÀr de designar dem. Studien har genomförts med hjÀlp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pÄgÄende implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien bestÄr av fyra intervjuer och en genomgÄng av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkÀter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar vÀsentliga förbÀttringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen Àr. Designen pÄ TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gÀller placering.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Med bakgrund av flertalet försök att hjÀlpa utvecklingslÀnder mer IT stöd, sÄ syftar rapporten till att pröva hypotesen att IT, bÄde direkt och indirekt, kan pÄverka utvecklingen positivt i Peru. Direkt genom positivt pÄverkan av individers möjligheter till information och utbildning etc. Och indirekt genom att möjliggöra för ?catch up? effekten. Rapporten tillÀmpar en övervÀgande deduktiv metod för att baserat pÄ tidigare forskning genomföra en kvantitativ underökning, i form av en enkÀtundersökning lokalt i Peru.

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut pÄ en högstadieskolaoch stÀlla detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det Àr relativt okÀnt hur de pÄverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att fÄ svar pÄ frÄgan gjordes en djupintervju av elever ochlÀrare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag nÀrmade mig problemstÀllningensubjektivt utifrÄn min egen förstÄelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten Àrkomplexa och svÄrtolkade. I och med att man inte har givit nÄgot konkret innehÄll ikursplanen för teknik, utan mer exempel pÄ hur Àmnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsÀtt pÄ undervisningen.