Ett digitalt vÄgfilter av Richardstyp har implementerats i en FPGA pÄ ett utvecklingskort. Sampel kan skickas till filtret och mottas frÄn filtret via serieporten pÄ en dator. Metoden som anvÀndes Àr att en modell av filtret konstruerades i Simulink. Filtret har modifierats med avseende pÄ skalning, brus och stabilitet. VHDL-koden till filtret genererades i Simulink genom att bygga modellen av Xilinx Blockset.

Arbetet med miljöfrĂ„gorna Ă€r svĂ„ra att strukturera och dĂ€rför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 Ă€r en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingĂ„r ISO 14001 vilken kan anvĂ€ndas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det Ă€r införandet av denna som analysen vilar pĂ„. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka hinder som kan uppstĂ„ vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgĂ„ gĂ€llande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten Ă€r som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrĂ„gor bland övriga beslut.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Denna uppsats Àr ett resultat av en försöksstudie med anvÀndning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperationer pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna Àr kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio Är tillbaka, den andre författaren har lika lÄng erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperation. Det IKT-stöd som Àr i fokus i detta arbete Àr en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva trÀningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min HÀlsoplan. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrÄn detta anvÀnt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Humanistiska begrepp somkÀrlek har idag inte fÄtt sÄ stort utrymme i utbildning för sjuksköterskoreller ute i vÄrdverksamheterna. DÀrför var syftet med den hÀr studien attbelysa vad kÀrlek kan vara i omvÄrdnad. Studien utfördes som en systematisklitteraturstudie. I resultatet framkom tre teman: kÀrlek i relationen mellanpatient och sjuksköterska, kÀrlek som en osjÀlvisk handling och kÀrlekensbetydelse för patienter och anhöriga. UtifrÄn resultatet utformades en modellsom visar pÄ att kÀrlek Àr en osjÀlvisk handling som innebÀr att sjuksköterskangÄr utanför ramarna för omvÄrdnad, dÀr motivationen till kÀrleksfull omvÄrdnadkommer djupt inifrÄn sjuksköterskan sjÀlv och att kÀrlek skapar glÀdje hos bÄdesjuksköterskan och patienten.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som Ă€r idĂ©bĂ€rarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmĂ€ssiga placering belyses.DĂ„ undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som anvĂ€nds för att kartlĂ€gga spridningen av modellen i kommunerna Ă€r NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkĂ€tundersökning, och vĂ„r mĂ„lpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen pĂ„ undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjĂ€lp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivĂ„ pĂ„ 5%. VĂ„rt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invĂ„narantal.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under mÄnga Är. Men det Àr först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill Äterförenas med en anhörig mÄste ocksÄ kunna försörja för denna och ha ett skÀligt boende. Detta Àr inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land nÀr det gÀller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav sÄ har det nya tillÀgget mÄnga undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och mÄnga kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhÀllet.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Rapporten handlar om att sÀtta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhÄllsarbete pÄ Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik pÄ Karlstads universitet under vÄren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet pÄ Lamberget i Karlstad. DÀr Àr det ett mycket eftersatt underhÄll och finns i nulÀget inte nÄgon bra struktur pÄ hur de arbetar med underhÄll. UnderhÄllsverksamheten Àr i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhÄllsorganisation.Syftet med arbetet Àr sÄledes att utarbeta en plan för att strukturera underhÄllet pÄ Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet Àr indelat i tre faser.- NulÀgesanalys genom dels intervjuer av underhÄllspersonal samt kartlÀggning av utrustning- Skapa en mÄlbild över hur man vill arbeta med underhÄll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- UpprÀttande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, dÀr bland annat lÀmpliga mÀtetal ska tas fram.Arbetet Àr baserat pÄ metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullstÀndigt införande av TPM utan begrÀnsat till valda delar.UtifrÄn intervjuer med underhÄllspersonalen pÄ gjuteriet samt observationsstudier och en kartlÀggning av maskinparken har en nulÀgesanalys gjorts.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

I dagens företag Àr information och kommunikation nÄgot grundlÀggande för att nÄ framgÄng. En organisation i förÀndring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkÀnnager, förklarar och förbereder personal för förÀndringen. Det finns en mÀngd olika kommunikationssÀtt som kan anvÀndas för att kommunicera förÀndringar, dÀrför vill vi veta vilka sÀtt som anvÀnds i tjÀnsteorienterade organisationer idag och om det skett nÄgon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen anvÀnds videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utstrÀckning Àn vad teorierna beskriver. Utöver dessa anvÀnds intranÀt, möten, e-mail och telefon, samt Àven brev och fax.

UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.