Sökresultat:
3484 Uppsatser om Implementering av styrdokument - Sida 12 av 233
Implementering av fysisk aktivitet på recept i Uppsala kommun
Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen.
Implementering av immateriella rättigheter i Kina - One size does not fit all
Piratkopiering i Kina har varit ett ämne som flitigt debatterats internationellt de senaste åren. Denna uppsats ämnar analysera åtgärder vidtagna för att implementera immateriella rättigheter i Kina i en ekonomisk, politisk och historisk kontext. Sedan Kina gick med i WTO har landet varit tvunget att ändra sin lagstiftning inom många områden, speciellt rörande immateriella rättigheter. Positiva och negativa aspekter av full implementering av dessa regler i Kina analyseras även..
Identifiering av typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser
Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.
Historieundervisning i årskurs 4-6- En kvalitativ undersökning av val och metoder
Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval.
I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.
Skoldisciplin : En komparativ studie mellan Sverige och England
Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt.Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns.Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.
LÄS TILLSAMMANS,LÄR TILLSAMMANS! : Ett utvecklingsarbete som utmanar den traditionella högläsningen
Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument.
Svensklärares planering av sin tvåspråkiga undervisning för döva
Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ?Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning ? utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå??.Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter.
SOA ? Tänk efter före Ett organisationsförberedande ramverk inför implementeringen av en tjänsteorienterad arkitektur
SOA (Service Oriented Architecture) är ett koncept för hur affärsverksamheten
och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med återanvändbara
tjänster som skapas utifrån verksamhetens processer. Att införa en SOA ställer
höga krav på hela verksamheten då det innebär både ett teknik- och kulturskifte.
Därför krävs det att organisationen är väl insatt i det åtagande de har och att
förändringsviljan är väl förankrad i alla nivåer och enheter. Genom litteraturgranskning
och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett
organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att
beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att
innehålla tretton faktorer där samtliga måste fungera i en organisation som ska
införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, då de utgör en
extra stor risk att bli förbisedda..
teknik : i förskolan och grundskolans tidigare år- finns den?
teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.
En studie av sociala faktorer : Som kan medföra problem vid implementering av informationssystem
Quadrotor UAVs are self-stabilizing, autonomous flying machines that has recently become more popular than ever. Unmanned Aerial Vehicles have their roots in the military, where they were developed for use in reconnaissance and combat. During the last few years, advances in the fields of electronic sensors, electric motors and microcontrollers have enabled smaller designs and autonomic flight control even for private use. The quadrotor, which is the particular kind of UAV we are looking closer at in this paper, has 4 rotors in an X-like formation. This configuration has many advantages such as good lift capacity, non-complex mechanical structure and serviceability.In this project we aquired a current overview of the domain and determine whether it is possible to construct a quadrotor UAV designed for use in a WISENET sensor network on a low budget and short time schedule.Based on existing community project AeroQuad, a quadrotor is constructed with a budget of about 500 euro.
Det känns som att det inte riktigt är skrivet för särskolans elever - Implementering av Lgr 11 i matematik för grundsärskolan
Bakgrund
Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.
Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans värld
Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans världFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld.Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år.
Mål att sträva mot : en kvalitativ intervjustudie kring lärares tolkningar av strävansmål i grundskolans kursplan i matematik
Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.
Mål att sträva mot : en kvalitativ intervjustudie kring lärares tolkningar av strävansmål i grundskolans kursplan i matematik
Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.
Regionförbundets utbildning om familjeperspektiv i missbruksvård : En kvalitativ och kvantitativ uppföljningsstudie
Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var även att undersöka deltagarnas upplevelser om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras eget arbete med missbruksfrågor. Studien utgår från en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkätundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes därefter valdes tre personer för en djupgående intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån olika organisationer och verksamheter.