Designmönster inkluderas ofta i utbildningar inom objektorienterad programmering vid högre lärosäten. Det finns dock flera studier som indikerar att det kan vara svårt för nybörjare att förstå hur de ska tillämpas. M. Abdul Jalil och S. A.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv..

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter. Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är:·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter? De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens. Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Bostadsmarknaden har länge varit tuff i Sverige och gjort det svårt för många att få ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmärkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte är att undersöka hur två stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vräkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna påverkas av kommunala och nationella direktiv. Frågeställningarna som har behandlats under studiens gång är: Hur ser det vräkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vräkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur påverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vräkningsförebyggande arbete?Det är en kvalitativstudie som har grundats på semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vräkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett gräsrotbyråkratiskt perspektiv.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Titel: Samordning vid implementering av miljömål ? en beskrivning om hur implementeringav miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MüllerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.