TextilĂ„tervinning Ă€r mycket aktuellt, frĂ€mst för syntetiska fibrer dĂ„ dess framstĂ€llning pĂ„verkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk kĂ€lla som Ă€r en Ă€ndbar resurs. Återvinningsindustrin för textilier fungerar i dagslĂ€get inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, frĂ„n PET-flaskor eller textilier har funnits i ca 10 Ă„r men nu börjar Ă€ven Ă„tervunnen polyamid lanseras pĂ„ marknaden. Denna rapport ger en överskĂ„dlig bild över textil- och polyamidĂ„tervinning.

Sedan Är 2005 har fildelning varit ett av de omstridda Àmnena inom den allmÀnnadebatten. Den har trappats upp allt mer dÄ informationsteknologins snabba utvecklinghar resulterat i samarbeten över grÀnser. Inom EU har detta inneburit fler direktiv sommedlemslÀnderna har varit tvungna att implementera. Bara pÄ de senaste Ären harmÄnga förÀndringar skett inom upphovsrÀtten bÄde vad det gÀller teknik, men ocksÄ irelation till vem som skall betraktas som skyddssubjekt. Uppsatsens syfte Àr attförsöka belysa förhÄllandet mellan fildelningslagstiftningen och det digitalasamhÀllet.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förĂ€ndra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förĂ€ndringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgĂ„ngsrikt. Ändringen skulle göras utifrĂ„n ett bestĂ€mt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda pĂ„ hur den pĂ„verkat deras yrkesutövning.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus Àr mer benÀgna till att drabbas av psykisk ohÀlsa, vilket ofta försÀmrar följsamheten till egenvÄrd. Detta kan leda till en försÀmring i sjukdomen. Syftet med den hÀr studien Àr att sammanstÀlla och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Detta examensarbete gick ut pÄ att försöka hitta ett sÀtt att mÀta kompo nentkÀnslighet hos parameteriserbara aktiva vÄgfilter. TvÄ olika ansatser har gjorts, men bara ett försök har avslutats. Det första försöket behandlar möjligheten att realisera ett vÄgfilter med hjÀlp av standardkomponenter i en kretskortslösning. Detta fungerade inte beroende pÄ att nödvÀndiga komponenter inte finns pÄ marknaden idag. Komponenterna som finns har för stora parasitkapacitanser.

I dagens samhÀlle stÀlls hÄrda krav pÄ resultatförbÀttringar i företag och industrier. Det Àr vanligt att företag tar hjÀlp av nÄgon eller nÄgra av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production Àr ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport Àr att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns nÄgra likheter mellan dessa tillvÀgagÄngssÀtt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benÀmns som Lean började redan 1911 dÄ Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvĂ„rdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mĂ„l att fram till Ă„r 2002 tĂ€cka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nĂ„ detta givits en budget pĂ„ 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan Ă€r ursprungligen skapat av skogsvĂ„rdsorganisationen, men SÖDRA Ă€r först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hĂ€nsyn till de miljömĂ„l som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta Ă€r ett led i det miljöengagemang som pĂ„ senare Ă„r ökat i Sverige.

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostrÄd för att frÀmja bra matvanor hos befolkningen. En studie pÄ uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostrÄden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kÀnnedom om kostrÄd ökar förutsÀttningarna för goda matvanor. Undersökningen KÀnner du till de fem kostrÄden? syftade till att ta reda pÄ vad de anstÀllda pÄ ett hotell kÀnner till om Livsmedelsverkets fem kostrÄd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhÄlsmÀrkta produkter i förhÄllande till kostrÄden.

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka möjligheten att kunna pÄbörja ett arbete med att införa ett lean-tÀnkande i skolverksamheten för att kunna strukturera och fÄ en effektivare undervisning i verkstaden. I undervisningen förekommer det tidsÄtgÄng för onödiga moment till exempel letande efter olika verktyg som inte Àr placerade pÄ rÀtt stÀlle. Den grundlÀggande meningen med lean-filosofin Àr att eliminera slöseri i det dagliga arbetet. De frÄgor som behöver besvaras Àr vad elever och kolleger anser om nulÀget, samt vad de vet om leankonceptet och om de Àr medvetna om sin egen roll i sammanhanget. För att fÄ fram svar har en kvantitativ undersökningsmetod anvÀnts i form av en enkÀt till eleverna och en kvalitativ metod genom intervjuer med kolleger, för att kunna anvÀnda fördelarna som bÄda metoderna erbjuder.

I dagens förÀnderliga vÀrld stÀlls höga krav pÄ att organisationer ska vara flexibla. Ett sÀtt att göra detta Àr genom outsourcing. Att genomföra en outsourcing Àr precis som andra organisationsförÀndringar komplexa och svÄra att genomföra och stöter ofta pÄ motstÄnd. En central del i att implementera en organisationsförÀndring Àr kommunikation. Hur förÀndringen kommuniceras ligger ofta till grund om den blir lyckad eller inte.

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.