Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Sustainable development is often pictured as containing of three interlinked dimensions- namely environmental, economic and social. ?Social sustainability? is a vague concept that is often thought of as highly context-dependent. This thesis sets out to investigate the meaning of ?social sustainability? in a given context.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida bistÄnd leder till ökad kosmopolitisk rÀttvisa. Begreppet kosmopolitisk rÀttvisa Àr i första hand hÀmtat frÄn Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rÀttvisa anvÀnds för att kunna operationalisera rÀttvisa pÄ ett kvantifierbart sÀtt, vilket ökar möjligheten att mÀta huruvida rÀttvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frÄgan undersöker jag sambandet mellan bistÄnd och rÀttvisevariabler, med hjÀlp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag anvÀnder tvÀrsnittsdata som kommer frÄn UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar vÀrldens lÀnder utifrÄn om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om lÀnderna i de tvÄ sistnÀmnda kategorierna anvÀnds i uppsatsen. Jag anvÀnder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistÄnd.Jag anvÀnder mig Àven av en fÄfallsstudie dÀr jag undersöker det svenska bistÄndets effekt pÄ kosmopolitisk rÀttvisa i Indien och Sri Lanka, för att jÀmföra och dra slutsatser om hur bistÄndet har pÄverkat utvecklingen av rÀttvisan.

Flertal smÄ företag med stor produktflora i smÄ volymer har uttryckt en vilja för att implementera Lean-verktyg i deras företag och ofta har det inte genererat de goda resultat de förvÀntat sig. För att dessa företag ska bli framgÄngsrika i sitt implementerande av Lean gÀller det att de utvÀrderar vilka verktyg som gynnar företaget och vilka som inte medför förbÀttring.Problematiken som uppstÄr i detta Àr kulturella förÀndringar dÀr det Àr vanligt att arbetare inte visar motivation eller intresse för att förÀndra sin tidigare arbetsrutin och hÀr har ledningen stort ansvar att motivera arbetarna till att vara delaktiga och vÀlkomna förbÀttringar. För att kunna undersöka detta utförligt har en fallstudie och litteraturstudie utförts för att studera: 1) Hur HMLV-företag bör gÄ tillvÀga för att arbeta med Lean, 2) vilka Lean-principer som gÄr att implementera i HMLV-miljön och slutligen 3) hur man övertygar medarbetarna att Àndra sitt befintliga arbetssÀtt till en mer standardiserad arbetsform.Resultat frÄn litteraturstudien visar hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och att man ska samla information om hur man ska gÄ tillvÀga innan man beslutar sig för nÄgot. Litteraturstudien visar Àven att ledningen har en stor roll i att övertyga medarbetarna till att engagera sig i förÀndringsarbetet. Resultat frÄn fallstudien styrker litteraturstudiens pÄstÄenden om hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och hur dessa företag bör gÄ tillvÀga.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Sverige Àr fortfarande inte jÀmstÀllt, det Àr kvinnan som tar största ansvaret för hushÄll och barn vilket resulterar i mer deltidsarbete och sÀmre hÀlsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jÀmstÀlldhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus pÄ arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan Àr Àven skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, dÄ dessa kan begrÀnsa elevernas utveckling av förmÄga och intresse. Syftet med studien Àr att belysa val av arbetssÀtt lÀrare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg anvÀnder sig av för att implementera de delar i grundskolansstyrdokument som rör jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Den hÀr rapporten beskriver ett examensarbete som genomfördes Ät Flex Datasystem med syfte att vidareutveckla Flex HRM mobile. VÄr uppgift var att implementera projektrapportering som ingÄr i modulen Flex Tid, vilket innebÀr att anvÀndaren kan registrera eller redigera diverse projekt via mobila enheter. Vi anvÀnde oss av JavaScript, HTML5, CSS3 och Àven diverse ramverk för att fullfölja vÄrt arbete..

Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Ett tjÀnstevarumÀrke Àr uppbyggt av flera olika komponenter och det Àr inte bara tjÀnsten i sig som rÀknas till varumÀrket. Det Àr hur kunderna uppfattar vad företaget sÀger att de erbjuder, hur andra mÀnniskor ser pÄ varumÀrket, samt hur vÀl företaget tar sig an sitt tjÀnsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjÀnstevarumÀrke. Det gör att ett tjÀnstevarumÀrke Àr mer komplext Àn ett produktvarumÀrke. Kunders upplevelser i samband med en tjÀnst pÄverkas av vilken syn de har pÄ tjÀnstevarumÀrket, samtidigt som vÀrdet i tjÀnstevarumÀrkets pÄverkas av kundens uppfattning gÀllande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar pÄ att ett tjÀnstevarumÀrkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjÀnstevarumÀrken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjÀnstevarumÀrken.

IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..

MĂ„let med denna uppsats var att göra en bibliometrisk undersökning av forskningsomrĂ„det skogsvetenskap, nĂ€rmare bestĂ€mt publiceringen inom denna. Jag valde att göra en bibliometrisk undersökning inte bara pĂ„ grund av att jag tycker att det Ă€r intressant och jag ville lĂ€ra mig mer om hur man gĂ„r tillvĂ€ga rent praktiskt utan ocksĂ„ för att jag tror att det Ă€r en viktig kompetens för framtida biblioteksarbete. Ett sĂ„dant kunnande kanske frĂ€mst Ă€r viktig om man vill jobba i ett universitets/forskningsbibliotek men Ă€ven pĂ„ folkbibliotek görs ibland mindre bibliometriska undersökningar. Även pĂ„ företag med egna bibliotek eller informationscenter kan kunnande om bibliometriska metoder vara en viktig kompetens. Undersökningen gjordes genom analyser av material hĂ€mtat frĂ„n Web of Science. Datan jag laddade ner var artiklar publicerade mellan Ă„ren 2007 och 2010 och som fanns i Web of Sciencekategorin forestry.

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

Med utgÄngspunkt i att stads-, och infrastrukturplanering bör ses pÄ utifrÄn ett helhetsperspektiv för att uppnÄ mer hÄllbara urbana utvecklingar, undersöker denna uppsats om sÀrskilda stadsmönster kan associeras med mer effektiva cykelnÀt. CykelnÀten har studerats med hjÀlp av kontinuitetsanalyser som givit en detaljerad insikt i nÀtens egenskaper. De olika stadsmönstrena har visat sig ha viss betydelse för kontinuiteten i cykelnÀten pÄ lokal nivÄ dÀr de regelbundna traditionella stadsmönstrena visar nÄgot bÀttre förutsÀttningar för kontinuerliga nÀt. Samtidigt har flera andra pÄverkansfaktorer för cykelinfrastruktur som berör stadsmönster i ett regionalt perspektiv och gÀllande trafikbelastning identifierats som komplicerar ett sÄdant samband. Dessa sammanvÀgda har det regelbundna traditionella stadsmönstret ocksÄ visat sig mer utsatt vid höga trafikflöden och pÄ grund av den höga konkurrensen om utrymme, vara svÄrare att anpassa förbÀttringsÄtgÀrder till.

I arbetet mot en hÄllbar stadsutveckling lÀggs idag allt större fokus pÄ lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmÀn miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet miljöinformation och beskriver hur detta kan anvÀndas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförÀndring och vidare ett aktivt deltagande i den hÄllbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrÄn mottagarnas behov och situation för ökade förutsÀttningar att nÄ ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar pÄ Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invÄnarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas pÄ en kombination av teorier, enkÀtundersökningar och dialoger förda med invÄnarna i Lomma Hamn.