Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år.

Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive AbilitiesA Comparison with Children with a Cochlear ImplantAbstractThe aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader.

Native spider silk is an attractive lightweight natural polymeric material with a unique combination of strength, extendibility and flexibility. Synthetic, recombinant spider silk is an attractive biomaterial with several possible fields of application. When a foreign material is introduced to blood, this can for example cause unwanted coagulation and complement activation. The aim of this study was to investigate if coatings of heparin or albumin could improve the blood compatibility of films of recombinant spider silk and to develop an initial method to do so. Hypothetically, objects like pacemakers, stents and dental Implants could be covered with spider silk films of high blood compatibility to reduce potentially harmful foreign body reactions caused by the immune defense. Increased blood compatibility would likely lead to improvements for both the individual patients and the society thanks to reduced load on healthcare institutions. Our objective was to assess the blood compatibility of both functionalized and non-functionalized recombinant spider silk by evaluating coagulation and activation of the complement system of the immune defense. Coagulation was evaluated visually on glass slides and complement activation was analyzed by measuring the concentration of the complement system mediator C3a in blood samples that had been exposed to the different materials. This study introduces a non-toxic and easy performed method of improving the blood compatibility of recombinant spider silk films by adding a heparin coating. Heparin coated surfaces had statistically significantly higher blood compatibility than uncoated surfaces. The effects of albumin coating of films were less clear compared to the results of heparin coated films. Complement activation could not be evaluated because of high activation in all samples prior contact with the materials that were included in the study..

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet.Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 ? 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19.Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhållande till den döva och den hörande världen. För att få mer helhet och djup i studien inkluderas även döva barn samt barn som fötts döva och fått cochleaimplantat inopererat. Frågeställningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hälsa/välbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en särskild grupp när det gäller hälsa/välbefinnande redovisas även hörselskadade barn med tilläggsfunktionshinder.Studien är gjord som en systematisk kunskapsöversikt där sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. När det gäller böcker så har databasen LIBRIS använts och vad gäller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC använts.