Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaImplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hållfasthetsskillnader för yttriumstabiliserade tetragonala zirkoniumdioxid-distanser (Y-TZP) vid cementering kontra skruvretinering av zirkoniakronor. Material och metod Tjugotvå överkonstruktioner fastsatta på fixturer delades upp i två grupper. En grupp bestod av cementerade zirkoniakronor på en zirkoniadistans. Den andra gruppen bestod av skruvretinerade zirkoniakronor direkt på fixturnivå. Samtliga kronor som vanligtvis skulle genomgått porslinspåbränning fick genomgå bränningsprogram i en porslinsugn.

Bakgrund: Hårskyddet är ett viktigt element för att kunna upprätthålla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmärksammas tillräcklig noga och inga undersökningar gällande hårskyddet som barriärskydd, har författaren inte kunna få fram. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka operationspersonalens motiv till val av hårskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frågeformulär och deduktiva analysmetoder användes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har påverkat deltagarna vid val av hårskydd, är komforten och närheten till operationssåret.

Som operationssjuksköterskor med lång erfarenhet av operationssjukvård har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingår ett ansvar för patientens säkerhet, däribland ingår att se till att hygienrutiner följs.Om en patient får en postoperativ infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket även kan innebära att vårdtiden blir längre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att använda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd på rätt sätt uppnås ett av målen på operationssalen. Problemformuleringen är: på vilka vetenskapliga grunder rekommenderas användandet av munskydd? Syftet med studien är att beskriva på vilka grunder munskydd bör användas på operation.Metoden är litteraturstudie som är en litteraturöversikt.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental Implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet.Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 ? 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19.Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter Implantatbehandling.

Det finns ett stort utbud av benersättningsmaterial att använda vid sinuslyft i samband med Implantatbehandling. Autogent bentransplantat har länge varit ett populärt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smärta från donationsområdet och/eller eventuell sjukhusinläggning. Användning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvärdering av Implantatbehandling och tolkning av resultat används olika mätparametrar som t.ex.

Dental implants that are integrated into the jaw bones are widely used to replace lost teeth in human beings. Tooth-loss is often related to loss of the surrounding alveolar bone. This can make implant placement difficult and a bone substituting material may be required. The standard method is to use a bone graft harvested from the patient which requires additional surgery than that needed for implant placement. Limitations in the amount of bone that can be harvested also pose a problem.

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts.

En artefakt är en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel på grund av förändringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan även vara påverkade av patientens normala rörelser, såsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mängd olika typer av artefakter. Patientrörelse är det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast är relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjärtpulsation.

Materialadderande tillverkning (MAT) är den generella termen som används för alla tillverkningstekniker som går ut på att man bygger upp fysiska objekt genom att lägga ihop material lager-på-lager. I vårt arbete undersöker vi huruvida MAT är ett teknikområde som kan minska dagens utsläppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom området och hur de används idag. Vi gör sedan en jämförelse mellan de olika teknikerna där vi visar på skillnader, likheter och en del av de begränsningar som finns. Vi tittar även på vilka miljömål och krav som ställs från samhället idag.

BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Denna rapport behandlar ämnet magnetisk resonanstomografi (MR), och kan sägas vara en orientering i ämnet, då många av de inom MR förekommande begreppen behandlas och systemets grundfunktioner tas upp. Det finns mycket litteratur i ämnet och för den intresserade finns alla möjligheter att fördjupa sig, referenslistan längst bak i detta arbete kan tjäna som boktips och guide till att komma igång med vidare studier. Arbetet tar upp den fysik som ligger till grund för magnetisk resonanstomografi och begrepp som protonspinn, nettomagnetisering och relaxationstider gås igenom. Dessutom görs en genomgång av hårdvaran i MR systemet och de olika varianter av system som finns, det vill säga permanenta-, resistiva- och supraledande magneter. Detta arbete fäster störst vikt vid de supraledande magnetsystemen eftersom de är de klart dominerande kliniskt.

SAMMANFATTNINGPostoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.