Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska Immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska Immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsImmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Papperslösa Immigranter har begränsade rättigheter utifrån nationell lagstiftning på grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska värden med fokus på mänskliga rättigheter. Utifrån detta var studiens syfte att undersöka några socialarbetares arbete med papperslösa Immigranter inom kommunens Socialtjänst. Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa Immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjälpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjälpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit nationalistisk byråkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 Immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och Immigranter.

Bakgrund: När omvårdnadspersonal möter patienter som är Immigranter med ett annat modersmål så räcker inte språkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som är Immigranter med annat modersmål. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Utifrån det givna innehållet så sammanställdes resultaten under tre kategorier: Språkbarriären som hinder för vård, här uppmärksammas att ?språkbarriären? som uppstår i kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen och patientkategorin Immigranter, är ett hinder i vården.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för Immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För Immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för Immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att Immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda Immigranter.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler Immigranter i deras dagliga arbete. Vissa Immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med Immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Remitteringar utgörs av de pengar som Immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet Immigranter påverkar flödet positivt.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler Immigranter i deras dagliga arbete. Vissa Immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med Immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om anhöriga till äldre Immigranter såsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-Immigranter?, med särskilt fokus på upplevelser om valmöjligheter ifråga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga går in i en omsorgsroll i förhållande till den äldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda på om anhörigvårdare anser att de har en valmöjlighet att gå ur/lämna sin omsorgsroll till någon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-Immigranter där de har en betydande omsorgsroll. Vår metod utgick ifrån en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjälp av tidigare forskning samt utifrån det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska Immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska Immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska Immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Every human being has the right to the highest attainable standard of health. This is regulated by the UN in the Declaration of Human Rights. However, Swedish legislation discriminate the group of irregular immigrants, regarding the right to health care. Therefore, Paul Hunt, the UN's special rapporteur on the right to health, draws serious critique on Sweden which has caused extensive debate regarding the matter, both in the civil and political sphere of society.Thus, the aim of this essay is through an analysis of the political debate; make visible the norms of citizenship which are dominating the argumentation of the seven parties represented in the Swedish Parliament. An analytical framework, consisting of three dimensions, is therefore used in order to interpret the material which is relevant for the debate.The conclusion is that Moderaterna and Centerpartiet mainly base their arguments on communitarian values, while Kristdemokraterna and Folkpartiet rather show influences of liberal ideas.

The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity.A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents? lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity.In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity.Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos Immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan Immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå.