Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, både fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav såväl materiella som Immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag känner ett starkt släktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svärtan däri djupare.

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av Immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de Immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie.

Dagens föränderliga värld har medfört att en stor del av det värde som skapas i företag idag sker i de Immateriella tillgångarna som företagen har. Varumärken har funnits sedan långt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke läskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushållens inköp. Under medeltiden började varumärket användas för att särskilja en tillverkares produkter från andras. Denna funktion är en av varumärkets viktigaste även idag då konkurrenter snabbt kan kopiera framgångsrika produkter och detta medför att varumärket har ett stort värde för företagen. Det blir därför viktigt för intressenter att få tillgång till information om varumärken då de har en väsentlig betydelse för företagen och det blir därför nödvändigt att varumärket värderas samt redovisas i årsredovisningar.

?The language of management is money?, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst Immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angående företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier är att de ska vägleda företagför att de på lämpligaste sätt ska uppnå sina ekonomiska mål. Det problem många företag oftabemöter är implementeringen av strategin. Företag lägger stora resurser på formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utsträckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För många företag har också patent och Immateriella tillgångar blivit en viktig faktor för attkonkurrera på marknaden. Immateriella tillgångar innebär stora konkurrensfördelar, menalldeles för många företag är ouppmärksammade om dess styrkor.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt Immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner.

Denna uppsats slutsats är enligt vår mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det är ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfråga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven på olika sätt och medvetet som omedvetet i kombination med brist på kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska få full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tänkande? så att de inte kan tolkas på olika sätt och på så sätt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mäta och följa upp sina Immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjänstesamhälle vilket innebär att människans bidrag i form av humankapital generellt värderas högre än materiella tillgångar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hårdare affärsklimat och konkurrens. En konsekvens blir därför att organisationer för sin överlevnad måste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rätt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera på metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Denna undersökning försöker skapa en förståelse för vad som egentligen händer när klädjätten H&M samarbetar med kända modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstår när det billiga och tillgängliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumärke och dess Immateriella berättelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrån olika perspektiv. Även konsumenternas berättelsekonstruktion granskas något, för vilka är egentligen dem vi sett springa in på H&M när dörrarna öppnas och slåss över kläder? Vad är det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin när H&M släpper de åtråvärda kläderna för försäljning, granskas fenomenet på nära håll.Uppsatsen kommer fram till att det är de Immateriella berättelserna som är avgörande för den hysteri som kläderna ger upphov till.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite Immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket Immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.

Bakgrund och problem: Varje år investeras det stora summor i den forskningsbaserade läkemedelsindustrin. Investeringarna innebär stora risker då det är få läkemedel som genererar tillräckligt stora vinster för att täcka kostnaderna. Sedan år 2005 har svenska koncerner tillämpat IFRS, vilket har medfört större krav på redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet påverkar företagets finansiella ställning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos läkemedelsföretag i Sverige som använder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har påverkats av införandet av IFRS.

I dagens samhälle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgångar är till största delen Immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgångar är kunskapen och kompetensen hos de anställda. Dessa tillgångar kallas även intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag måste banker ta hänsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tasupp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 omImmateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprätta sinårsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att Immateriella tillgångar, däriblandvarumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan varaen svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det intefinns någon aktiv marknad för varumärken.