Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar har uppmÀrksammats av bland annat standardsÀttarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör lÀggas pÄ identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext dÀr internt upparbetade immateriella tillgÄngar förekommer, och dÀrmed bidra till en förstÄelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmÀssigt, inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster.Metod: Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster som har internt upparbetade immateriella tillgÄngar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjÀnster anvÀnder sig av bÄde formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av den osÀkerhet som rÄder vid bedömning. Existensen av tumregler pÄverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken pÄ företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgÄngar. Branschen anser att det finns svÄrigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 Àr tillrÀcklig överlag..

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson rÄder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgÄngar redovisas i samband med företagsförvÀrv. IFRS 3 infördes Är 2005 och innebar stora förÀndringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv.Syfte: DÄ mycket tyder pÄ att det inte rÄder nÄgon enhetlighet i företags sÀtt att redovisa förvÀrvade immateriella tillgÄngar, avser denna studie att granska tÀnkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero pÄ. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvÀrv.Metod: Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvÀrv samt intervjuer med revisorer.Resultat: Studien har identifierat fyra tÀnkbara bakomliggande faktorer till att det inte rÄder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv: Definiering, Identifiering, VÀrdering och VÀgledning..

KontrollbalansrÀkningen Àr ett borgenÀrsskydd vars funktion Àr att sÀrskilja livsdugliga företag frÄn de som inte Àr det. FrÄgan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgÄngar. Vilka tillgÄngar som tas upp och hur tillgÄngarna vÀrderas fÄr dÀrmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsÀtta existensen. Lagen ger ingen nÀrmare beskrivning för hur redovisning av tillgÄngar ska ske, utan hÀnvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir sÄledes viktigt för att avgöra nettotillgÄngarnas storlek och i förlÀngingen företags livsduglighet.

Piratkopiering i Kina har varit ett Àmne som flitigt debatterats internationellt de senaste Ären. Denna uppsats Àmnar analysera ÄtgÀrder vidtagna för att implementera immateriella rÀttigheter i Kina i en ekonomisk, politisk och historisk kontext. Sedan Kina gick med i WTO har landet varit tvunget att Àndra sin lagstiftning inom mÄnga omrÄden, speciellt rörande immateriella rÀttigheter. Positiva och negativa aspekter av full implementering av dessa regler i Kina analyseras Àven..

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Immateriella tillgÄngar Àr i de flesta företag till mÀngden fler Àn de materiella tillgÄngarna. DÀrför har intresset för de immateriella tillgÄngarna ökat i dagens samhÀlle. Företag kan antingen vÀlja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgÄngarna. Aktivering innebÀr att den immateriella tillgÄngen bokförs som en tillgÄng i balansrÀkningen. En avskrivning görs Ärligen över nyttjandeperioden.

Problem: Hur arbetar olika banker med att sÀrskilja immateriella tillgÄngar med begrÀnsad nyttjandetid frÄn goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillÀmpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgÄngar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien bestÄr av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjÀlp av en intervju, granskande av Ärsredovisningar och e-postfrÄgor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen bestÄr av artiklar, broschyrer och böcker. De inhÀmtades frÄn databaser och biblioteket pÄ MÀlardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgÄngar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lÀmnar stort utrymme för ledningens bedömning nÀr det gÀller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv i sÄ stor grad som möjligt, fortsÀtter företagen att redovisa relativt stora mÀngder goodwill vid förvÀrv och bara fÄtal företag vÀljer att identifiera immateriella tillgÄngar separat. Immateriella tillgÄngarnas egenskaper gör redovisningen svÄrt och komplex. Redovisning av immateriella tillgÄngar inte Àr relevant och ger anvÀndaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte Àr genom att studera immateriella tillgÄngarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgÄngar, skapa förstÄelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.AvgrÀnsning: Denna studie Àr begrÀnsad till tvÄ svenska börsnoterade företag i tvÄ olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv.Metod: Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ fallstudie dÀr telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets Ärsredovisningar har granskats. Resultatet frÄn den empiriska delen har sedan analyserats utifrÄn referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgÄngar och i olika utstrÀckning.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella vÀrdena inom upplevelseproduktion. Strategi 2020 Àr framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhÀllets utveckling och upplevelseekonomin. Vi har identifierat att mÀnniskorna i upplevelsesamhÀllet idag krÀver mer Àn basbehoven och de materiella vÀrdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krÀvs dÀrmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella vÀrden som adderar mening till mÀnniskors liv och tillfredsstÀller deras behov.

Immateriella tillgÄngar har traditionellt vÀrderats till anskaffningsvÀrde i de nordiska lÀnderna. Genom implementeringen av IFRS Àr det nu möjligt att vÀrdera de immateriella tillgÄngarna enligt omvÀrderingsmetoden. Trots möjligheten Àr det fÄ bolag som har omvÀrderat sina immateriella tillgÄngar, nÄgot som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvÀrderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap och smÄ tillvÀxt bolag noterade pÄ First North samt kan det hÀnföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap jÀmförts med smÄ tillvÀxtbolag som Àr noterade pÄ First North. Den ekonomiskt ansvarige pÄ respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara pÄ om de har vÀrderat de immateriella tillgÄngarna till anskaffningvÀrde och varför.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.