Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Livskraftiga företag har en förmåga att använda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem där de interna resurserna inte är tillräckliga. Småföretag har inte möjlighet att ha alla resurser själva utan måste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en ständigt ändrande omvärld.Syftet med denna undersökning är belysa vilka olika kommunikationskanaler småföretag använder sig av och vilka faktorer som påverkar valet när de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket består av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna består av nätverk, internet, mässor och reklam.  Denna kvalitativa studie är utförd på småföretag inom metallbearbetningsindustrin.

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Bakgrund och problem: På senare år har internationella redovisningsregler påverkat densvenska redovisningen i allt högre utsträckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmänt råd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vägledning, även kallat K2. Målsättningen har varit att utforma ett regelverkutifrån användarnas behov genom att samla alla regler i ett allmänt råd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebära ett antal förändringar gentemot nuvaranderegelverk.

Purpose:The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market.Method:The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements.Conclusion:The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting..

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan.

Bakgrund: Av tradition har det funnits två redovisningsmodeller i de industrialiseradeländerna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA är ett exempel på ett landdär man tillämpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan länge hartillämpat den kontinentala. Under senare år har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gäller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket är framtaget av IASB.Detta har medfört tämligen stora förändringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillämpats sedan 2002, vilket bidragit till attman där har större erfarenhet av de nya bestämmelserna och kunnat få fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats från tung industri till mer tjänsteinriktade verksamheter där det intellektuella kapitalet fått en allt större betydelse. Dagens redovisnings¬regler, som innebär svårigheter att redovisa immateriella tillgångar, gör det svårt för företagen att redovisa en rättvisande bild av företagets värde. Problemet har lett till att många företags bokförda värde skiljer sig markant från marknadsvärdet. Istället lämnar många företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga värde till intressenterna. Syftet med denna upp¬sats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företags¬värdering.

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Resurser existerar i alla delar av ett företag. Interaktioner mellan resurser är ett fenomen som ständigt sker och påverkar ett företag. Studier om resursinteraktioner och dess samband är ett relativt outforskat ämne. I vårt fall har vi utgått från fyra fokala produkter (produkter i fokus), som interagerar med andra resurser i dess närhet. Vår studie förklarar hur dessa interaktioner påverkar olika beroendeförhållanden (ekonomiska, sociala samt teknologiska).

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål.