Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

AbstractOur purpose for making this study is to study the implementation, the use of and the effects of Lean within our case objects.  We chose to make this thesis by case studies. The three themes mentioned above is also the main research questions that we aim to find an answer to by this study. We have chosen to do a cross section analysis where we conducted structured interviews to find answers to these questions. The theoretical reference frame consists partly of traditional theoreticians within Lean but also more recent research within the subject as well as theory specifically for Lean within the Health Care sector.The result of this study shows in all our case studies that the Management has been supporting the implementation, but that the implementation process proceeds faster if also the professionals are involved in the process.  To succeed with the implementation there is a great need for good reasons and strives that can benefit the professionals. By the use of Lean our case studies have evaluated its processes, with the main intentions being to reduce waste activities and to create flows with ?pull systems?.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affärsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer världen över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla de varor kunderna efter-frågar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte längre bara om den materiella delen utan även om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera både varu- och informations-flöde krävs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara väldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte är att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de använder när de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDå uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse och en helhetsbild över undersöknings-området har därför ett hermeneutiskt förhållningssätt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter på grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVår studie visade att grossisterna i hög utsträckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utsträckning med transportörerna för att man gärna upprättade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra främst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lågt och man upplevde inga problem, såsom missförstånd eller låg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhållandet.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Regleringen på redovisningsområdet har under det senaste årtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. Målsättningen med BFN:s förenklingsprojekt är att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmänt råd samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik både från remissinstanserna och från övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osäkerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro på projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor: Kan K2 innebära förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmässigt bra lösning? Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring problematiken kring införandet av ny reglering på redovisningsområdet.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Denna uppsats ämnar värdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta värde förhåller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. Många bioteknikbolag är små forskningsbolag och har ännu inte kommersialiserat några produkter. Bolagens verksamhet är behäftad med hög risk. Dessa bolag är beroende av att inhämta kapital från investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar är att företagens tillgångar och potential kan värderas.