Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella värdena inom upplevelseproduktion. Strategi 2020 är framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhällets utveckling och upplevelseekonomin. Vi har identifierat att människorna i upplevelsesamhället idag kräver mer än basbehoven och de materiella värdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krävs därmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella värden som adderar mening till människors liv och tillfredsställer deras behov.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Med företagets kapitalstruktur avses den mix av eget kapital och skulder som används för att finansiera företagets tillgångar. En faktor som anses påverka valet av kapitalstruktur är den typ av tillgångar som företaget har. En hög andel immateriella tillgångar är förknippade med en lägre skuldsättningsgrad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan andelen bokförda immateriella tillgångar och skuldsättningsgraden hos svenska börsnoterade företag i IT-branschen. Ett delsyfte är undersöka om det finns något samband mellan affärsrisken samt företagens storlek och skuldsättningsgraden.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvärdering av immateriella tillgångar i praktiken. En kvalitativ metod har använts. Vi har utgått ifrån litteratur på området och redovisningsnormer från FASB, IASB och svenska normer. Vi har också genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obeståndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvärdering av immateriellatillgångar: det diskonterade värdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavärderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa händelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkänningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa.

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersättning allokerar goodwill och immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien omfattar noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag är efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvärv identifiera och särredovisa immateriella tillgångar från goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmärksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att få immateriella tillgångar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory där företagsledningen antas handla i egenintresse genom att välja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och därmed också den personliga ersättningen.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid gränsöverskridande överföringar av immateriella tillgångar mellan aktiebolag med någon typ av intressegemenskap är förenlig med EU-rätten. Uppsatsen syftar även till att utreda vad som är gällande rätt när det gäller hur beskattning sker vid gränsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges gränser samt vilka olika regler som då gäller och hur de förhåller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen även syfta till att försöka ge en så helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgångar..

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt.