I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras..

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor.I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet..

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan.

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera.

Detta arbete har utförts för att undersöka frågeställningen ?Hur bör ett dataspels tutorial designas för att spelaren ska lära sig samtidigt som den främjar uppkomsten av flow??. För att besvara detta har teorier inom pedagogik, lärande av spel, användbarhet och flow samt mer generella teorier kring spel studerats för att skapa en teoribildning inom området. För att testa detta har ett spel med två olika tutorials skapats. Detta spel har sedan använts för att, med hjälp av två testgrupper, samla data om hur spelare lär sig samt deras flowupplevelse.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning .

Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98..

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska.

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..