The purpose of this study is to gain insight of four preschool teacher?s perspectives and reasoning in two different local if they working to counteract exclusion. The questions this study assumes are: How does the teachers in preschool reason about how they working against exclusion of children with diagnosis in the free game, if there are? How does the teachers reasoning about their methods and personal strategies they uses to include children with diagnosis in the free game, if they are excluded? How does the teachers reasoning about the diagnosis effect of these children?s social interaction with other children if the diagnosis became their identity? The method in this study to collect material about the teacher´s perspective on the subject is semi-structured interviews. The collected material has been analyzed and interpreted from a socio-cultural perspective.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Undersökningen ?trafikbarometern? (2008), som visade att Luleås lokaltrafik är bäst i landet samt det överhängande klimathotet, gav mig inspiration till att undersöka miljöarbetet inom Luleå Kommuns lokaltrafik (LLT). Syftet med detta arbete är att studera framväxten av och innehållet i Luleå lokaltrafiks miljöarbete under senare decennier. Uppsatsen ska ge svar på frågorna: När började miljöarbetet?: Vilket innehåll har det haft genom tiderna?: och: Kan man se skiljepunkter där miljöarbetet byter fokus? Teorin bygger på Tengströms fyra steg där man kan se att fokus flyttas från bilismen och trafikmiljön till bilismen och stadsmiljön vidare till bilismen och människornas hälsomiljö för att slutligen flyttas till bilismen och den ekologiska miljön.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och jämföra fallföretagens strategiska arbete, beskriva och analysera detta. Vi ämnar göra detta genom att finna och använda de strategiteorier och modeller som på ett mest adekvat sätt förklarar och beskriver hur våra fallföretags strategiska arbete sker. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av personer på fallföretagen samt personer i klädbranschen PROBLEMFORMULERING:Vad karaktäriserar det övergripande strategiska arbetet inom fallföretagen? Vilka specifika delar av det strategiska arbetet är särskilt viktiga för fallföretagen? Skiljer sig det strategiska arbetet åt mellan de olika fallföretagen? Hur har fallföretagens strategiska arbete förändrats över tiden? Vilka teorier och modeller belyser och förklarar bäst fallföretagens strategiska arbete? SLUTSATSER:Det mest essentiella för våra fallföretag är deras resursbas och att denna strategiskt utnyttjas väl genom resurskonfigurationer och dynamiska förmågor. De viktigaste resurserna är; designers, företagskunnande, företagskultur och varumärke.

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

Forskningsfråga: På vilka sätt kan förändringar, som är av sådant slag att företaget inte själva kan påverka dem, hanteras parallellt med ett varumärkes identitet och i vilken utsträckning kan identiteten anpassas på ett trovärdigt sätt ? i en betydande konsumentsektor med hög förändringstakt?Syfte: Vi har valt att specifikt fördjupa oss i klädbranschen för att på så sätt förankra uppsatsens resonemang, vilket har mynnat ut i tre delsyften. Vårt syfte är därmed att utifrån ett branschperspektiv analysera samt klarlägga:Vikten av varumärkets identitet och i vilken utsträckning identiteten präglas av stabilitet.Betydelsen av förändring och dess inflytande på varumärkets identitet. I vilken grad långsiktig stabilitet och förändring är förenliga med varumärkets identitet. Metod:             Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod av fallstudiekaraktär, som kommit att anta en abduktiv ansats. Vi har genomfört elva intervjuer med personer som har nära koppling till klädbranschen och/eller varumärkesexpertis.Slutsatser:     Utifrån en teoretisk och empirisk analys har vi kunnat urskilja tendenser som framhäver att varumärkets identitet är central för företag i klädbranschen samt att förändring har stor betydelse för varumärkesidentitetsarbetet. Vi har funnit att långsiktig stabilitet och förändring är nödvändiga att inkludera i varumärkesarbetet samt att de är förenliga, om förändringen sker successivt och upplevs som trovärdig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis.

Syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare resonerar om sin användning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhållandet mellan litteraturundervisning och elevers språkutveckling. Som blivande lärare och med ett stort intresse för skönlitteratur är det intressant att få lärarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har när de väljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lärare som alla undervisar i grundskolans senare år i ämnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. Lärarna har delgett mig tankar och åsikter som skiljer sig åt och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum.

I vår uppsats undersöker vi svenska tidningars framställning av två löperskor: Meraf Bahta och Abeba Aregawi. Vi har använt oss av teorierna National Sporting Heroes (NSH) och framing, detta för att få in den idrottsliga aspekten tillsammans med journalistiken. Vi har använt oss av både en mindre kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen koncentrerade vi oss på ordval. I den kvantitativa innehållsanalysen undersökte vi bland annat artikelns vinkel och hur ofta löperskornas bakgrunder nämndes i artiklarna.