I detta arbete har uppfattningen av känslor via ambiensljud, effektljud och röst undersökts i en ljudberättelse. Detta har gjorts för att få en ökad uppfattning om hur ljud påverkar en situation och om det går att ersätta musiken som känslomässig anknytning till berättelsen.Ljudberättelserna är designade med tre olika känslor i fokus, glädje/lycka, stress/ spänning samt Ilska. Analysen av dessa gjordes genom att intervjua 12 personer som sedan svarade på frågor baserade på Tuuris m.fl. tabell om ljuduppfattning. Därefter analyserades resultaten utifrån Michel Chions Semantic och Causal för att se var varje informant fokuserade.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även Ilska på Försäkringskassans handlande.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, Ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i västvärlden, underliggande hjärt- och kärlsjukdomar är ofta bidragande orsaker till att hjärtsvikt uppstår. Sjukdomen har en allvarlig påverkan på kroppen och gör att personers hälsa sätts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjärtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever fysisk, social och psykisk påverkan på livet på grund av sjukdomen.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, Ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer.

När en människa drabbas av demens påverkas personligheten och människan förändras successivt. För den närstående kan det vara svårt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personen förändras kan en förlust av en partner och ett förhållande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos närstående till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårtsamhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas avohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn somdrabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundarsig på åtta artiklar.

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering.

Att vara ung och leva med cancer är en upplevelse som är högst personlig. Även om upplevelsen är personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny värld som präglas av osäkerhet och förändringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd själv och Att ha en vilja att förstå vad som händer genom att få eller skaffa information.