Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar;- Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut?- Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Syfte och FrågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur lärarna anser att undervisningen påverkar dem själva och eleverna genom två specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.På vilket sätt möjliggör och begränsar idrottssalens storlek undervisningen i ämnet idrott och hälsa?På vilket sätt möjliggör och begränsar tillgången på material undervisningen i ämnet idrott och hälsa?MetodI den här studien har jag använt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av en intervjuguide där jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrågor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den påverkas. Jag har intervjuat tre idrottslärare från samma kommun någonstans i Sverige. Jag har jämfört deras svar och har, utifrån det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanställt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLärarna tycker det är positivt med stor sal och större mängd material.Undervisningen påverkas av storleken på salen och materialmängden.En begränsning blir att idrottslärarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgång till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal är att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna får arbeta på sin egen nivå.SlutsatsLärarna anser att de kan genomföra en bättre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir då bättre samt att lärarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmängd och större sal..

AimThe aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective.The following questions where used in the examination.In what ways does the views on bullying differ between girls and boys?How is bullying manifested during classes in physical education?How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying?MethodThe study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience.

SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.Frågeställningar:Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik?MetodDen metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken.

Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet. FrågeställningarI hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan?MetodVi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för Idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för Idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i Idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin Idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som skolidrott i relation till Lpo94 kursplan för idrott och hälsa?MetodStudien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för Idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för Idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

SyfteSyftet är att utifrån ett lärarperspektiv se om och i så fall hur elevers kulturbakgrund påverkar skolans Idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lärare som arbetar med elever i årskurs 7-9 i Stockholmsområdet. I studien användes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrågor.ResultatLärarna vid de skolor vi besökt tycker det är viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppväxter i undervisningen, men lärarna utgår alltid ifrån den svenska skolans läroplan med dess mål och riktlinjer samtidigt som de måste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvärdig undervisning för alla. Av det tre lärare vi intervjuat på tre olika högstadieskolor i Stockholmsområdet arbetar alla lärare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.Lärarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.