SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas Idrottsundervisning.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas Idrottsundervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

SammanfattningSyfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att Idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på Idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av Idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?? Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie Idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie Idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp.

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i Idrottsundervisningen gårmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:1.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.