Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa vilka hinder som kan uppstå vid mötet i patientens hem då patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva några av de faktorer som kan främja mötet. Då vi genom vårt arbete i hemsjukvården i invandrartäta områden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstår. Hur får vi patienter med invandrarbakgrund att känna sig som en del i ett sammanhang och hur får vi patienten att känna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingår sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund.

Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgår bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har länge varit vanligt att använda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgår bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det är ett omdiskuterat ämne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillämpas på patienter som genomgår bukkirurgi.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Denna undersökning har syftet att undersöka hur olika personer uppfattar texten i en låt de aldrig hört förut. De forskningsfrågor jag har utformat för att hjälpa mig genom processen är: ? Hur viktig är texten i en låt för att människor ska tycka om låten? ? I vilken utsträckning lägger människor märke till texten när de hör en RnB-låt för första gången? ? Kan man se skillnader i upplevelsen av textens betydelse hos människor beroende på kön och musikalisk bakgrund? Min metod var att spela upp en inspelning av en nyskriven egenkomponerad låt för människor av båda könen och med olika musikalisk bakgrund och låta dem svara i enkätform på hur de uppfattar texten. Det jag har kommit fram till är att bland dessa informanter lägger de flesta märke till texten i någon grad, och man kan även se att kvinnor i högre grad än männen lägger märke till och reflekterar över texten. Ett annat resultat är att det är fler musikutövare än icke utövare som lägger märke till texten i någon grad när de hör en låt för första gången.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde).

Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i världen. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever längre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer går inte att förutsäga utan är individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever längre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.