Sök:

Sökresultat:

19 Uppsatser om Idrottsledare - Sida 2 av 2

Sammanställning av risker och åtgärder för att främja benhälsan hos barn och ungdomar

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

Sammanställning av risker och åtgärder för att främja benhälsan hos barn och ungdomar

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

Kärleken till sporten : En kvalitativ undersökning om varför ungdomar stannar kvar inom idrotten efter sin aktiva karriär

Problemområde:Idrottsrörelsen i Sverige är i mångt och mycket uppbyggd och drivs av ideella krafter, en vital del är den stora mängd Idrottsledare som är aktiva inom föreningslivet. Dock är ledarfrågan ett stort problem för idrotten. Forskning visar på att det inom idrotten finns ett stort tapp på aktiva ungdomar. Hur skulle idrottsrörelsen kunna ta vara på kunskapen hos ungdomarna? Utifrån denna problematik, att idrotten är starkt beroende av ledare samtidigt som det upplevs allt svårare att få ledare att ställa upp, vill vi undersöka och söka svar på frågan varför unga individer som slutat vara aktiva inom idrotten ändå väljer att stanna kvar och vara ledare. Syfte:Syftet med denna studie är att studera och öka förståelsen kring varför ungdomar (16-25) väljer att vara kvar inom idrotten som ledare efter sin aktiva karriär. Metod:Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ forskningsstrategi.

Missnöjet med föreningsidrotten : En studie om avhoppade ungdomars förhållande till föreningsidrotten

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina Idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan.

<- Föregående sida