Ämnet sponsring är ett stort och brett område som vuxit under senaste åren och som många företag tillämpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit världsledande när det kommer till uppmärksamhet och reklam på TV och nyheter och detta vet förstås företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man välja att sponsra ett stort fotbollslag som får mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget också syns i en större utsträckning och får mer uppmärksamhet. Som företagare kan man också sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vår studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med två olika fotbollsföreningar som jobbar på helt olika villkor och nivåer.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande:- Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?- Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa?- Vad är hälsa, enligt eleverna?Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation.

Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

Syftet med studien är att undersöka hur en population av potentiellt blivande föräldrar i åldrarna 20-40 år önskar att handläggning av informationen kring ultraljudsmarkörer bör se ut. Studien utformades som en pilotstudie med bekvämlighetsurval, och en enkät med parametrar fördelade på 11 scenarion utarbetades. Enkäten delades ut på föreläsningar i och omkring Stockholm i april 2012. 49 kvinnor och 36 män deltog i undersökningen. Potentiellt blivande föräldrar vill ofta få information om upptäckta softmarkers.

Bakgrund: Varumärken inom idrotten har traditionellt sett inte värderats särskilt högt. Dock omsätter idag fotbollslag i Europa summor som gör att de måste prioritera både marknadsföring och varumärkesbyggande. Varje fotbollsmatch är unik och resultaten kan inte förutspås. Detta är själva tjusningen med sporten och det som lockar fram ett så stort engagemang hos supportrarna. Dock skapar detta även utmaningar för de som arbetar med marknadsföring och varumärkesbyggande inom en fotbollsklubb.Syfte: Syftet med examensarbetet är att analysera och klargöra PSV:s marknadsföringsarbete samt att undersöka hur PSV:s intressenter uppfattar varumärket PSV.Metod: Studien har genomförts med ett kvalitativt angreppsätt.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Tidigare studier visar att förekomsten av ätstörningar är högre inom idrotten än i samhället i stort och är enligt Riksidrottsförbundet en viktig fråga för idrottsrörelsens arbete. Träningsanläggningar är en arena där många individer befinner sig dagligen. Studier kring träningsanläggningars förebyggande arbete mot ätstörningar saknas idag. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur instruktörer på träningsanläggningar arbetar med insatser kring ätstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod där 26 instruktörer från tre olika träningsanläggningar i Sverige medverkade.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona.

Utgångspunkten för den pjäs som utgör en del av mitt magisterarbete är från första början egentligen en grundläggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (såvida jag inte fått allt om bakfoten) mänskliga draget att säga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gälla mer som regel än undantag åtminstone på teatern. Jag utgår från att de ord som sägs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill något med det den säger. Däremot är avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först låter oss tro.