Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sätta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföreträdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mål.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrädare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mål av verksamhetsföreträdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en väg/medel för att nå målen?Metod och material: För att kunna besvara frågeställningarna har jag valt att samla in dokument som använts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföreträdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stämmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföreträdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rådgivning om rättigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföreträdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mål uppfylls, men att mål som kräver samhällsförändringar inte kan uppnås av verksamheten..

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Idrotten fyller en värdefull funktion i vårt samhälle, den verkar som en inspiration och är främjande för den allmänna folkhälsan. Idrotten har även en uppfostrande egenskap för unga i samhället och sysselsätter många människor som få andra företeelser kan mäta sig med. Det är därför av vikt att elitidrotten framstår som ett föredöme, eftersom dess värderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. Våld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Faktum är att det inte existerar någon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen från de allmänna lagreglerna om skadestånd och straffansvar.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott? Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är:- Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar- Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management- Arbetslivserfarenhet inom idrotten- Brett kontaktnät- Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning?Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bättre motorik? * ger piggare barn? * underlättar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på.

Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Syfte:Studiens syfte består i att belysa hur företagen som sponsrar ett idrottsevenemang anser att deras image kan påverkas och förändras via den ökade kommersialiseringen av idrotten. Metod:Studien bygger på en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in via kvalitativa enkäter. Arbetets utgörs av en blandning mellan induktiv och deduktiv ansats. Teoretiska perspektiv:De huvudsakliga teorierna i studien utgörs av Jiffer & Ross (1999) A-ERIK modellen, Rushall & Barnes (2005) sju värdeskapande anledningar till ett sponsorsamarbete och Gwinners (1997) modell över image creation and image transfer in event sponsorship. Teorierna tillämpades för att undersöka hur en ökad kommersialisering av idrotten kan påverka företagens image.

Med detta arbetet vill jag undersöka argumenten för och emot skolavslutning i kyrkan. Med hjälp av policydokument, rektorer, praxis och debattsidor lyfts argument fram och diskuteras. Svenska skolan och Svenska kyrkan har i många år haft starka band till varandra och många skolor har skolavslutning i kyrkan. I undersökningen framkom det att de som förespråkar skolavslutning i kyrkan menar att det är något mysigt, högtidligt och en tradition vi haft i många år. De som talar emot menar att man genom att ha skolavslutning i kyrkan utestänger elever från en dag som bör vara en gemensam högtidsdag.

SammanfattningVarumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.