Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger.

In this paper an upper level compulsory school is examined from a gender perspective. The purpose of the paper is to analyse how girls and boys acquire space in the classroom (during a Swedish lesson) and in the sports hall (during a lesson in physical education). To fullfil the purpose of this paper a seventh grade class was observed during a lesson in Swedish as well as in sports. In addition to this on pupil was interviewed. In this paper the results are compared to and measured against results from earlier research in the field. Used as a theoretical basis are Simone de Beauvoir?s theories on gender.The results attained indicate that girls and boys claims space in different ways during time in the classroom as well as in the sports hall.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Syfte och frågeställningarVårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt.

Syftet med arbete är att undersöka vilka attityder pedagoger och barn har till barns lek och rörelse. Med hjälp av enkätundersökningarna och observationerna kom vi fram till att barn generellt tycker om att leka och röra på sig. Litteraturens syn på pojkar och flickors lek stämde dock inte alltid överens med vad vi såg på vår verksamhets förlagda utbildning (VFU). Vi vill även se hur barn vill ha det när de leker. Om de vill leka ensam eller flera tillsammans, bestämma själva vad de ska leka eller om de vill att någon ska bestämma vad de ska leka mm.

Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder.

Syfte och frågeställningarVårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.