Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur Idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet Idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

A significant amount of a teacher?s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher?s evaluation of the students in focus. Today?s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet Idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i Idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för Idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet Idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet Idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades Idrottsämnet och ämnet bytte namn från Idrott till Idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för Idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för Idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga Idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet Idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i Idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i Idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i Idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet Idrott och hälsa än vad den nu har.

Uppsatsen handlar om mobbning inom ämnet Idrott och hälsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma Idrottslärare och uppsatsen belyser även Idrottslärarens åtgärder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt ämne. För att även ta del hur förhållandet elever, lärare och förhållandet elever-elever fungerar har även observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och åtgärdande arbete sker..

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen Idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen Idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och Idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan.

AbstractDansen har funnits lika länge som människan och den fyller flera viktiga funktioner. I det här arbetet tas en rad positiva effekter av dansen upp. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inställning lärare i Idrott och hälsa har till dans. Med inställning så menas kunskap, färdighet och attityd till dans och om deras inställning till dans påverkar hur mycket de använder sig av dans i undervisningen. En kvantitativ undersökning har genomförts med hjälp av enkäter för att få svar på problemformuleringen.

Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på Idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till Idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka Idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att Idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan Idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att Idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att Idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att Idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i Idrott och hälsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser Idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet Idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i Idrott och hälsa.

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolIdrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolIdrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolIdrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa.

En studie av lärares förhållningssätt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i Idrott och hälsa på gymnasienivå..