Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom Idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i Idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i Idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar;- Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut?- Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och Idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av Idrott.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning på faktorer som utvecklar Idrotter i samhället. Ekonomi, mångfald, geografi, genus och kultur är övergripande faktorer vi lagt fokus på att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin Idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien är fotboll, innebandy och ishockey.

The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet Idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för Idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i Idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med Idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på Idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Syfte och frågeställningDenna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet Idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på genus i aktiviteterna inom Idrottsämnet i skolan? Samt; Medför Idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet Idrott och hälsa gynnar något av könen?MetodMin fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet Idrott och hälsa.ResultatDe viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i Idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet Idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i Idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i Idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar:På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?Hur påverkar Idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på Idrottslektionen?Vilka strategier har Idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet Idrott och hälsa?Vad anser Idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet Idrott och hälsa?Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre Idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom Idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i Idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i Idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet Idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i Idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i Idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i Idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare.Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över Idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet Idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i Idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen.