The purpose of this study is to examine how well the teaching of physical education meets the needs of a future life in the building and construction industry. In order to answer the survey's purpose, we have carried interviews with teachers for the subject Physical education and health as well as with teachers for the Building- and construction program in order to through their experience gain understanding of common health problems in the profession, but also to gain a deeper understanding of the importance of the subject Physical education and health for this profession. We have reported and described previous research and then analyzed it during our processing of collected data material. The result of the interviews showed that the teachers as far as possible are trying to adjust the lessons to suit this practical program. They also indicate several aspects to consider in order to further customize the education for students in the Building- and construction program.

I bakgrunden presenteras olika definitioner på våra val av begreppen kost, mat och hälsa. Andra områden som tas upp är hur folkhälsan förhåller sig i Sverige och vad ämnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa och hur de behandlar kost, mat och hälsa. Syftet är dels att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hälsa men också undersöka om det finns något samarbete mellan dessa två ämnen. Den metod som används för att besvara syftet är kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare, fyra i vartdera ämne.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur idrottssituationen har sett ut för svenska och finska kvinnor under 1900-talet fram till idag. Hypotesen är att stora framsteg har gjorts inom idrotten för kvinnor under ett århundrade. Frågeställningarna är: hur såg möjligheterna till idrottsutövande ut för kvinnor i Finland och Sverige på 1920?70 talet? Hur ser kvinnoidrotten i Finland och Sverige ut i dagsläget?MetodSammanlagt deltog 104 kvinnor i åldern 36-84 år i studien, där majoriteten av undersökningsdeltagarna var födda på 1950- och 60-talet. Till denna studie användes en kvantitativ metod i form av enkätundersökning.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011.Vad har GIH-studenten för bakgrund?Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten?Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten?Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten? Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält. Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv. Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är. Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med läroplanens mål som har med hälsa att göra. Mina frågeställningar är:Vad har lärarna för uppfattning om vad hälsa är?Hur undervisar lärarna i hälsa?Hur arbetar lärarna med att ge eleverna ett livslångt intresse för den egna hälsan?MetodFyra aktivt verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå i Stockholm intervjuades. För att få fram ett resultat och besvara mina frågeställningar använde jag mig av ett arbetssätt som innebär att samla in, analysera samt tolka data.ResultatResultatet visar på både skillnader och likheter i lärarnas sätt att se på hälsa, att undervisa i hälsa samt att ge sina elever ett livslångt intresse för den egna hälsan. Tre av fyra lärare menar att hälsa har fler än en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hälsa.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Sammanfattning_____________________________________________________________________Författare: Magnus Andrén och Jani LyyskiTitel: ?Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?? - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål.Växjö universitet Antal sidor: 96_____________________________________________________________________InnehållSyftet med detta arbete är att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter.Följande frågeställning har legat till grund för att uppnå syftet:? Vilka teorier finns gällande begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?- Hur utformas dessa begrepp?- Hur implementeras dessa begrepp?- Hur genomsyras verksamheten av begreppen?? Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och få in dem i sin verksamhet?Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid Växjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strävar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd tråd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiområdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men också den enskilde medlemmen.Arbetet inleds med en problemformulering där vi presenterar vår hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhållande till idrottsföreningar i nästkommande kapitel.I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Att samtidigt göra en satsning på sin idrott och skolan ställer krav på individen. Dessa krav kan leda till idrottsrelaterad utbrändhet. Att hitta faktorer som påverkar idrottsrelaterad utbrändhet är viktigt för att kunna förebygga och förhindra problemet. Många olika faktorer har visat sig påverka och en faktor som behöver undersökas noggrannare är den sociala faktorn. En sådan social faktor är tränare- aktiv relationen.